Herr talman! I det här betänkandet behandlas
Sverige, EU och handelspolitiken inför 2000-talet,
och det är för oss mycket viktiga frågor.
Vi hade också en debatt strax före jul, där vi
mycket ingående debatterade vår handelspolitik. Nå-
got vi pratade mycket om då var WTO och Singa-
poremötet. Jag kan konstatera att det då fanns en
ganska stor samstämmighet runt handelspolitiken. Vid
det s.k. Singaporemötet förra året togs nya steg för att
underlätta handeln mellan länderna inom WTO, bl.a.
att tullen på IT-varor försvinner. I deklarationen från
Singaporemötet sägs också att liberaliseringen av
handeln har inneburit ökad världshandel och därmed
skapat fler och bättre betalda arbetstillfällen i många
länder. Så handeln och handelspolitiken har alltså en
mycket central roll för ekonomisk utveckling, tillväxt
och sysselsättning.
Mycket har redan sagts i debatten, och jag skall
bara i korthet beröra några saker om handelspolitiken.
Frågan om sambanden mellan handel och arbets-
villkor har under de senaste tio åren varit en stor
tvistefråga inom handelspolitiken. Frågan har priorite-
rats av flertalet EU-länder och även av Norge och
USA. Man har velat diskutera sambanden mellan
handel och vissa grundläggande arbetsvillkor som har
fastlagts av ILO, utan att för den delen undergräva de
fördelar som låga löner innebär eller att öppna möj-
ligheterna för protektionism. En enig u-landskrets har
emellertid motsatt sig varje diskussion av frågan inom
WTO, eftersom man anser att den utgör ett hot mot de
här ländernas möjlighet att konkurrera med lägre
löner.
Jag tycker att man kan peka på den studie som har
gjorts av OECD under 1996. Den visar på ett klart
positivt samband mellan handel och arbetsvillkor. Ju
öppnare ett lands handel är, desto bättre är respekten
för arbetsvillkoren. Studien visar också att inget land
hade några exportfördelar genom dåliga arbetsvillkor.
Det här talar för att handel är att föredra framför re-
striktioner när det gäller att förbättra arbetsvillkoren.
Jag vill poängtera att det är viktigt att vi från svensk
sida är observanta i det här sammanhanget, så att inte
olika villkor blir en förtäckt protektionism.
Jag vill också något beröra djurskyddet. Det är
viktigt att Sverige internationellt verkar för ett förbätt-
rat djurskydd. För vår del måste vi inom ramen för
EU-samarbetet mycket starkt markera betydelsen av
ett förbättrat djurskydd och bättre djurtransporter. Vi
har understundom sett vissa skräckexempel på hur
djur hanteras i samband med transporter, och detta
varken kan eller får vi från svensk sida acceptera.
Därför måste vi med stor kraft verka för ett bättre
djurskydd vid transporter. Det är också en viktig del i
handelspolitiken och till gagn för både producenter
och konsumenter.
Herr talman! När vi diskuterar handelspolitik vill
jag i vanlig ordning beröra litet handeln med vårt
grannland Norge. Vårt inträde i EU har kraftigt under-
lättat handeln med medlemsländerna i EU, men när
det gäller Norge har det tyvärr blivit större svårigheter
i vissa fall. I den förra handelsdebatten tog jag upp
den här fråga, och därefter har det glädjande nog
kunnat skönjas en öppning beträffande veterinärbe-
stämmelser. Men det finns fortfarande stora hinder.
Låt mig ta ett exempel, och jag skickar den här frågan
till handelsministern.
I Eda kommun finns ett företag som bl.a. lackerar
bussar och lastbilar åt Scania och Volvo. När norrmän
köper sådana fordon är de bara grundlackade. De
ställs upp i Kongsvinger. Därifrån transporteras de till
Charlottenberg, där de skall lackeras innan de åter
körs till Norge. Men för att ta bussarna över gränsen
för att lackeras kräver tullen en depositionsavgift på
22 % som Edaföretaget måste ligga ute med. Om
företaget har ett antal bussar och bilar inne samtidigt
blir det ganska betydande summor som man måste
ligga ute med under tiden. Därför har företaget planer
på att flytta över verksamheten till den norska sidan.
Det här är alltså ett exempel på hinder när man hante-
rar en produkt på två sidor av gränsen. Jag hoppas att
det skall gå att hitta något som gör att man kan ta bort
avgifterna i gränssamarbetet. Det är viktigt att vi kan
samarbeta med Norge. Vi ligger så nära varandra, vi
är så lika varandra och många företag har mycket
gemensamt, men det finns en gräns emellan och en
tull som tar en avgift för att hantera samma varor. Jag
hoppas att handelsministern kan hjälpa till så att vi
kan få en praktisk lösning på frågan.
Jag skulle också vilja något beröra den inre mark-
naden och tjänstesektorn. Som framgår av meddelan-
det från kommissionen har det uppstått 18 miljoner
nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn under de se-
naste 15 åren. Inom samma tidsrymd har 13 miljoner
arbetstillfällen försvunnit inom svensk industri och
jordbruk. Tjänsterna svarar för hela 70 % av BNP i
EU. Det är alltså en mycket stor och viktig sektor.
Självfallet finns det stora möjligheter till tillväxt inom
denna sektor. De områden som kanske har de största
möjligheterna till tillväxt är inom sociala tjänster och
informationstjänster. Därför är det viktigt att tjänste-
sektorns tillväxt på den inre marknaden underlättas så
att liberaliseringen kan fortsätta. För Sveriges del är
det mycket väsentligt att åtgärder vidtas för att främja
tjänstesektorns utveckling. Det har nyss gjorts en
utredning i Sverige inom området, den s.k. Tjäns-
teskatteutredningen. I dess betänkande Skatter, tjäns-
ter och sysselsättning finns det en rad intressanta
förslag för att underlätta för de små tjänsteföretagen.
Bl.a. föreslås att arbetsgivaravgifter och egenavgifter
för egenföretagarna avskaffas i tjänstebranscher som
kan anses utgöra substitut till hemarbete. Utredningen
är ute på remiss. När den kommer tillbaka hoppas jag
att regeringen snarast lägger fram ett förslag som
öppnar och förbättrar möjligheter för tjänsteföretag.
Det behövs en kraftig stimulans av den svenska
tjänstesektorn. Det kommer också att leda till många
nya jobb.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan.