Herr talman! Vi skall i dag besluta om ett nytt
betygssystem för grundskolan. Tyvärr blir det inte i
huvudsak ett beslut med bred förankring i Sveriges
riksdag. Tvärtom tas det med minsta möjliga
borgerliga majoritet.
Det är nu allmänt känt och vi har diskuterat en del
redan om hur vi har försökt hitta en kompromiss i
utskottet kring betygen. Nu föll kompromissen på
att regeringspartierna i skön förening med Ny
demokrati inte ville släppa tanken att
betygsliknande skriftliga omdömen skall kunna ges
i årskurs 1 i grundskolan. Det vill inte vi
socialdemokrater medverka till. Det var alltså inte
som Hans Nyhage påstod i sitt anförande att det var
socialdemokraterna som spräckte den uppgörelse
vi var på väg att få. Det var moderaterna som i
efterhand inte kunde gå ifrån en skrivning som
fanns där men som vi inte hade kommit överens om
tidigare.
Under behandlingen i utskottet yrkade
oppositionen att betygsförslaget skulle
remissbehandlas. Skälet var att det var ett helt nytt
betygsförslag som förelades i propositionen. Det
fanns inte med i Betygsberedningens betänkande,
utan det kom från regeringen. Vi i oppositionen
ville att förslaget skulle gå ut på remiss för att få in
synpunkter från organisationer och instanser.
Utskottsmajoriteten vägrade oss detta. Det sades
vara av tidsskäl. Om majoriteten hade velat, hade
det funnits tid att skicka ut förslaget på remiss. Det
verkliga skälet var, förmodligen, att majoriteten
var i stort sett ensam om att tycka att detta är ett
bra förslag. Vi ser nu här i kammaren att det är så.
Vi har också fått veta detta under hanteringen i
utskottet.
Utskottet har nu förfallit till stora delar av Beatrice
Asks mycket hårt kritiserade betygsförslag.
Betygsliknande skriftliga omdömen skall kunna ges
från ettan, skriftlig information -- som kan vara
lokala betyg -- skall ges från femman och betyg
enligt en fastställd sexgradig skala skall ges från
sjuan. Det är i sanning inte ett lättförståeligt och
enkelt betygssystem som de borgerliga
regeringspartierna nu tar ansvar för.
Men utskottet har dessutom, vilket vi naturligtvis
tycker är bra, anammat det socialdemokratiska
förslaget om utvecklingssamtal. Här gör utskottet
samfällt ett mycket viktigt tillkännagivande till
regeringen. Utskottet har här tagit initiativ till ett
stort steg framåt för att förbättra barnens och
ungdomarnas situation i skolan och
kontaktformerna mellan hem och skola.
Det har diskuterats här vad skälet är att
regeringspartierna inte kan släppa tanken på betyg
tidigt i skolan. Förklaringen är att en moderat
skolminister inte kan låta bli att driva igenom
förslaget när hon har chansen. Vi vet att
Moderaterna alltid har velat ha betyg tidigt i
skolan. Men en stor del av förklaringen är att en
mängd regeringsbröder lägger sig som käglor inför
Moderaternas betygslinje.
Jag har litet svårt att lyssna när bl.a. Folkpartiets
representant ställer sig vid sidan om och betraktar
skeendet i stället för att försöka ta ansvar. När det
finns två linjer i en fråga måste man välja sida. I
denna fråga försöker Folkpartiet undkomma
ansvaret att välja sida. Det kan jag inte acceptera.
Hade Folkpartiet velat, hade Folkpartiet kunnat
hindra denna betygslinje. Folkpartiet hade kunnat
ställa upp på den ursprungliga kompromissen. Jag
tycker att det är väldigt tråkigt att Folkpartiet inte
gjorde det.
Herr talman! Jag skall nu övergå till att redogöra
för det socialdemokratiska förslaget till nytt
betygssystem i grundskolan -- som vi har reserverat
oss för.
Framtidens arbetsmarknad ställer ökade krav på
utbildning. Det är därför viktigt att skolans arbete
kan genomföras så att elevernas nyfikenhet och lust
att lära ständigt stimuleras. Det förutsätter ett gott
och nära samarbete mellan hem och skola.
Vi vet att många föräldrar av olika skäl känner sig
främmande för skolan. Därför måste vi finna
kontaktformer som känns naturliga och
meningsfulla för både föräldrar, elever och lärare.
Vi socialdemokrater vill betona
utvecklingssamtalet som den lämpligaste formen
för kontakt under hela grundskolan.
I ett utvecklingssamtal -- som måste vara djupare
än det nuvarande kvartssamtalet, många föräldrar
och lärare är missnöjda -- skall lärare, föräldrar och
elever förtroendefullt diskutera hur arbetet i skolan
genomförs, om framsteg och svårigheter. Jag är
övertygad om att lärarna kommer att få mycket
tillbaka i skolarbetet för de insatser de gör i dessa
samtal.
För de föräldrar som inte tycker att
utvecklingssamtalen ger dem en tillräckligt bra bild
anser vi att samtalen kan kompletteras med skriftlig
information om vad som har förevarit men också
avhandla överenskommelser mellan lärare och
föräldrar. Hur informationen skall utformas skall
läraren, föräldrarna och eleven bestämma
tillsammans. Det kan t.ex. handla om att skriva ner
vad var och en skall göra för att situationen skall
förbättras.
Enligt vår socialdemokratiska modell är det viktigt
att den skriftliga informationen är att betrakta som
ett arbetsmaterial. Den skall inte utformas på ett
betygsliknande sätt. Då blir det en offentlig
handling och får en helt annan dignitet än att vara
ett arbetsmaterial mellan lärare, föräldrar och
elever. Detta har enligt vår mening mycket stor
betydelse för det fortsatta samarbetet mellan hem
och skola.
Herr talman! Skolans viktigaste ansvar är att alla
elever i årskurs 9 kan lämna skolan med kunskaper
i alla ämnen som motsvarar godkänd nivå. Insatser
för att motverka svårigheter och reparera brister får
inte vänta till slutet av grundskoletiden utan måste
sättas in tidigt.
Vi har accepterat regeringens förslag om
ämnesprov i årskurs 5 och 9 och diagnostiska prov.
Men vi accepterar inte att ämnesproven i femman
obligatoriskt skall användas för skriftlig
information till hemmet. Vi vill tona ner femman
som kontrollstation för den enskilde.
Först på höstterminen i åttan, som det är i dag, skall
det enligt vårt förslag vara möjligt att sätta mål- och
kursrelaterade betyg. Vi håller med
Betygsberedningen när det gäller att barn först i
tonåren förstår vad betyg innebär och kan använda
dem för att främja sin egen skolgång. Yngre barn
tror lätt att betyg är ett omdöme om dem som
människor. Det skulle kunna vara till skada i
skolarbetet. Det vill vi inte medverka till.
Vår betygsskala har fyra steg, och vi kan inte tänka
oss att sätta betyget otillräckliga kunskaper på
elever i den obligatoriska skolan. Vi kan inte förstå
varför regeringspartierna envisas med fler
betygssteg i grundskolan än gymnasieskolan.
Vi föreslår att elever som inte kommer upp till
nivån godkänd skall få ett kryss följt av ett omdöme
som säger hur långt eleven kommit i ämnet och vad
som krävs -- det är viktigt -- för att eleven skall bli
godkänd. Detta innebär att skyldigheten kvarstår
för skolhuvudmannen att erbjuda eleven förnyade
pedagogiska insatser och ytterligare studier.
Herr talman! Det borgerliga betygssystemet
innebär, enligt vår mening, en tillbakagång för den
svenska skolan på flera punkter.
För det första. Mot bakgrund av uppgörelsen om
utvecklingssamtalen är vi bestörta över att den
borgerliga majoriteten öppnar möjligheten att ge
betygsliknande omdömen på små barn. Det rimmar
illa med utvecklingssamtalens framåtsyftande
målsättning att samtidigt uppmuntra betygsättning
som ser bakåt och mäter det som varit.
Vi vet också att betygsättning styr skolarbetet mot
mätbara kunskaper, försvårar individualisering av
skolarbetet och att yngre barn har svårt att se
betygens mening. Jag vill därför fråga de borgerliga
representanterna här i debatten följande. På vilket
sätt främjar betyg eller betygsliknande omdömen i
de lägre årskurserna skolarbetet?
Varför på detta sätt gå i konfrontation med Sveriges
lärare, föräldrar och elever? Det är inte så som
Hans Nyhage sade, nämligen att alla föräldrar,
lärare och elever längtar efter betyg tidigt i skolan.
Utskottet har fått ta emot uppvaktningar och brev
som säger att det är precis tvärtom. Lärar- och
föräldraorganisationer vill inte ha betyg före sjuan
och de vill inte ha lokal betygsättning.
För det andra. Skriftlig information, som kan vara
lokala betyg, skall i fortsättningen ges från femte
årskursen. Efter ämnesproven i femman skall
föräldrarna skriftligt meddelas resultaten på
proven.
Talet om att betyg skall börja ges från sjuan är
egentligen bara en chimär. Då träder visserligen
den sexgradiga skalan in, men dessförinnan blir det
lokala betyg redan i femman. Läraren skall ju själv
utforma den skriftliga informationen fr.o.m. den
årskursen, och det sägs också att det av denna skall
framgå om eleven uppnått kravnivån eller ej. Detta
kan inte tolkas på annat sätt att det kan bli lokala
betyg från femman. Jag vill gärna ha en kommentar
från majoriteten på detta.
Herr talman! En annan effekt av detta nya
betygssystem är att alla lärare som i dag inte sätter
betyg, måste nu sätta sig in i hela betygssystemet.
Någon förälder kan ju vilja få tillgång till det, och
från femman blir det mer och mer vanligt. Det
förutsätter utskottet.
Är det verkligen klokt att lägga resurser på sådant
i dag, då klasserna blir större och skolans problem
är att det inte finns resurser till elever med särskilda
behov? Jag tycker inte det. Jag tycker att lärarna
och skolan skall få ägna tid och kraft åt att förbättra
skolvardagen för eleverna i stället för att börja
fortbilda sig i att sätta betyg.
Herr talman! Till sist skulle jag vilja fråga
utskottsmajoriteten varför det inte är lika
intressant att veta hur de fristående skolorna sköter
sitt uppdrag att förmedla kunskaper som hur de
kommunala skolorna gör det? Jag syftar på att
majoriteten inte vill inlemma de fristående
skolorna fullt ut i det nationella provsystemet.
Jag yrkar bifall till de socialdemokratiska
reservationerna 11, 13 och 14.