Herr talman! Enligt min bestämda uppfattning
skall en remiss vara brett upplagd för att kunna ge
en ordentlig fingervisning om hur ett förslag
uppfattas. Det tar sin tid. Det är ingen mening med
att gå ut med en remiss på mycket begränsad tid i
en så viktig fråga. Vi gjorde också bedömningen att
en fråga som redan förut hade varit föremål för ett
omfattande remissförfarande inte behövde gå ut på
remiss en gång till. Det är skälet till att vi sade nej
till en remiss.
Ewa Hedkvist Petersen frågade hur skriftlig
information främjar skolarbetet. Den skriftliga
informationen från årskurs 5 kommer att ge elever
och föräldrar betydande information om hur eleven
ligger till i skolarbetet, vilka resultat eleven har
uppnått och vilken elevens situation och ställning
är. Detta anser vi vara av stor betydelse för
skolarbetet. Det främjar verkligen skolarbetet i
ordets bästa bemärkelse.
När det gäller den skriftliga informationen fr.o.m.
årskurs 1 t.o.m. årskurs 5 har jag ett par gånger
tidigare sagt -- men jag upprepar det gärna -- att den
skall tillkomma om föräldrarna så önskar och att
den skall tillkomma efter samråd mellan målsmän,
elever och lärare. Den skall också utformas i
samråd mellan dessa.
Om det nu är så som Ewa Hedkvist Petersen
påstår -- att föräldrarna inte vill ha den skriftliga
informationen -- begriper jag inte vad hon oroar sig
för. Då lär de väl inte heller begära att få den av
skolan. Men varför skall man förmena de målsmän
som verkligen vill ha skriftlig information möjlighet
att få det? Varför skall man tvinga läraren att säga
till den målsman som vill ha skriftlig information:
Nej, det får du inte -- det har Socialdemokraterna
förbjudit oss att ge. Varför litar man inte på
föräldrarnas och lärarnas omdöme när det gäller att
ge sådan skriftlig information?
Sedan vill jag bra gärna fråga: Vad är skillnaden
mellan ett kryss och ett F? Varför skulle eleverna
uppleva det som positivt att få ett kryss men
negativt att få ett F? Det skulle jag väldigt gärna
vilja ha utvecklat.
Slutligen: Jag grundar min uppfattning om
inställningen till betygen på en rad undersökningar
som gjorts. Enligt dem har majoriteten av målsmän
och elever sagt sig vilja ha betyg, och därtill på ett
tidigt stadium.