Fru talman! Det är ovedersägligen så enligt ut-
skottet självt, om man tror på den redovisning som
man själv har gjort, att utskottet vet att den andel av
de högre cheferna i statsförvaltningen som har direkt
partipolitisk bakgrund har ökat dramatiskt under de
senaste 15-20 åren. Det skriver utskottet självt i sin
bakgrundsredovisning, så det borde för alla vara ställt
utom varje tvivel. Min hypotes är att det då har inträf-
fat någonting av väsentlig karaktär i statsförvaltning-
en.
Nästa steg är ju att man får vara döv och blind om
man inte ser och hör vari denna ökade politiska bak-
grund i huvudsak består. Jag säger inte att det inte
finns människor från andra partier än Socialdemo-
kraterna, men jag säger att det är en överväldigande
övervikt av dessa människor med partipolitisk bak-
grund som också är socialdemokrater. Det är me-
mento nummer två. Då säger jag mig att det har hänt
ytterligare som är oroväckande för den svenska stats-
förvaltningens utveckling.
Om det är en eller två bland 300 eller 400 så änd-
rar inte det en förvaltnings karaktär. Men om det är
ett överväldigande antal av dem som utnämns som
höga chefer som har denna bakgrund så händer det
någonting mycket stort. Jag menar att utskottet slar-
var ifrån sitt ansvar för statsförvaltningen när man
ursäktar detta med rader av argument - det Perssons-
ka näringslivsargumentet eller det Kvistska argu-
mentet om att det är viktigt att bredda den sociala
bakgrunden i statsförvaltningen.
Sanningen är - och det vet Kenneth Kvist och alla
socialdemokrater också - att utnämningsmakten an-
vänds på ett sätt som enligt min mening inte står i
överensstämmelse med regeringsformen.