Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · allmänpolitisk debatt

Ekonomi och skatter

LARS GUSTAFSSON (kd), 2004-10-14 (riksmöte 2004/05).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Efter denna världsomsegling av Arne Kjörnsberg tänkte jag flytta mig ned dit där det sägs att man bygger Sverige, nämligen kommunerna.

Det går bra för Sverige, säger statsminister Göran Persson. Det tycker inte många kommunpolitiker, trots de senaste årens rekordstora kommunala skattehöjningar. Exempelvis är bristerna inom äldrevården stora och många. Man måste fråga sig varför. Regeringen utlovar i nuvarande budget drygt 12 miljarder netto till kommunsektorn under 2005 och 2006. Ändå föreslår flera kommuner ytterligare skattehöjningar kombinerat med nedskärningar för att klara sin ekonomi.

Bland Sveriges kommuner finns det många som brottas med stora ekonomiska och verksamhetsrelaterade problem, inte minst inom äldreomsorgen. Andra kommuner har underskott inom barnomsorg och sociala budgetar. Det måste alltså finnas ett större grundläggande fel bakom denna ständiga resursbrist i kommunerna och kommunsektorn. Återkommande uppmärksammas brister i omsorgsverksamheterna på grund av för små resurser.

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att kommunerna måste kunna stå på egna ekonomiska fötter och inte ständigt behöva förlita sig på och vara beroende av statliga bidrag. Grundproblemet är att riksdag och regering är de som sitter på medlen till kommunernas förutsättningar till en egen ekonomisk plattform utifrån vilken dessa i sin tur ska bedriva en värdig social service inom bland annat omsorgerna.

De viktigaste medlen för att skapa intäkter för kommunsektorn utgörs av närings-, arbetsmarknads- och skattepolitiken, alltså beslut som fattas av riksdag och regering. I praktiken innebär detta att statsmakten har makten över de ekonomiska förutsättningarna och kommunerna har utgifterna och skyldigheterna.

Den enda hållbara lösningen för kommunerna är att dessa ges utrymme att verka under förutsättningar som garanterar kommunalt självstyre. Detta förutsätter en egen ekonomisk bas för verksamheten. Maxtaxor, LSS-kostnader, kommunala utjämningssystem och andra låsningar innebär i praktiken att det kommunala självstyret och skatteinstrumentet urholkas.

Herr talman! Lokala politiker tvingas i allt högre grad att agera transportkompani för centrala beslut och pålagor. Det är inte att undra på att många hoppar av sina förtroendeuppdrag i kommunerna i takt med att möjligheterna till inflytande sjunker.

För att ge kommunerna rimliga ekonomiska villkor måste förutsättningar för att få fler och växande företag tillskapas. Detta är det enda hållbara sättet att öka utbudet av arbetstillfällen och därmed skatteintäkter till kommunsektorn. Vidare behövs en massiv satsning för att minska ohälsan, både utifrån den enskilda personens situation och utifrån samhällets situation, genom en rehabiliteringsförsäkring, som vi kristdemokrater föreslår, och en fungerande sjukförsäkring.

Ohälsan kostar inte bara försäkringssystemen enorma belopp utan belastar också företagens och kommunernas budgetar. Genom ökade skatteintäkter och minskade kostnader för ohälsan skulle betydligt större ekonomiskt utrymme för kommunsektorn uppstå till att finansiera bland annat äldreomsorgen.

Det kan knappast ha undgått någon att vårt land står inför en demografisk utmaning där vi i Sverige liksom övriga Västeuropa får en större andel äldre i befolkningen. Planering för en ekonomi som kan klara av att finansiera denna framtida demografiska utmaning borde vara i fokus. Den ekonomiska framförhållningen tycks dock inte sträcka sig längre än innevarande mandatperiod.

Det är inte förvånande att rösterna från vanliga medborgare höjs när de upplever en nedmontering och centralisering av bland annat äldrevården. Om ingenting görs, herr talman, befarar vi att denna utveckling bara kommer att fortsätta.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

LARS GUSTAFSSON (kd): Ekonomi och skatter (2004-10-14) — PRESS0