Herr talman! Jag har några funderingar och några
frågor till Anita Jönsson. Det nämns i betänkandet att
utskottet anser att svenskundervisning inte är begrän-
sad till tiden för handläggning i första instans. Jag vill
i dag ställa en konkret fråga till Anita Jönsson om
situationen för dem som berörs av verksställighets-
hinder.
Det gäller dem som har fått sin ansökan prövad
även i andra instans, dem som inte är gömda, men
som befinner sig här. De finns på förläggningar. Men
de får inte gå i skolan, och de får inte arbeta. Min
konkreta fråga till Anita Jönsson om den grupp som
har verkställighetshinder är: Kommer de i fortsätt-
ningen att kunna delta i svenskundervisningen på
förläggningarna?
Jag har en fundering om att sysselsättningen har
ökat och arbetslösheten har minskat. Kan man inte
ändra på det så att det ska vara ett arbete och inte bara
en sysselsättning? Det är många siffror som talar om
att många har kommit in i en viss sysselsättningsgrad,
osv. Jag tror att man måste byta sysselsättning mot ett
riktigt arbete.
Jag har också en fundering om valarbetet hos In-
tegrationsverket detta år och att man inte har kunnat
lyfta fram det. Jag beklagar att man inte har gjort mer.
Tanken finns där, och partierna har fått pengar. Men
det ska finnas en opartisk vägledning från Integra-
tionsverket.
Jag vill också lyfta fram invandrarkvinnors situa-
tion och just de unga kvinnornas. Väldigt mycket
görs hos kvinnojourer osv. Men de mindre grupper
som vill hjälpa varandra har väldigt svårt att få ta del
av hjälpen.