Herr talman! Jag kan konstatera att vi är mycket
väl överens när det gäller insikten om problemen. Jag
tror att man från regeringens sida ändå var lite tagen
på sängen när den senaste rapporten kom. Landsting-
en och kommunerna har på något sätt levt som sär-
skilda satelliter och inte ingått som en naturlig del i
regeringens totala ansvar. Det har gjort att det har
blivit en kompetenskonflikt mellan Socialstyrelsen å
ena sidan och Landstingsförbundet å den andra. Det
är en av anledningarna till att man kommer så sent i
de här frågorna. Nu vet jag att det uppenbarligen i all
hast har fattats ett beslut vid något av de senaste två
regeringssammanträdena. Man har givit Socialstyrel-
sen ytterligare befogenheter att på något sätt gå in och
pressa landstingen på ökade insatser.
Det man är bekymrad för därutöver är just detta
att man från regeringens sida inte har informerat
allmänheten på det här sättet. Allmänheten innebär ju
hela Sveriges fastighetsinnehav och alla företag. Fö-
retagen och fastigheterna är ju väldigt väl integrerade
i hela samhällets verksamhet. Vi har anledning att
fråga oss: Är fastighetsägare tillräckligt väl informe-
rade om ifall de har teknik i sina fastigheter som har
någon form av tidsbestämda buggar i de inbäddade
systemen som på något sätt löses ut?
Koncentrera er inte, vill jag avslutningsvis säga,
bara på att titta på statliga myndigheter och på lands-
ting och kommuner. Se till att allmänheten nu under
de återstående 239 dagarna verkligen blir medvetna
om det här problemet. Annars skulle jag inte vilja
vara i regeringens kläder.