Herr talman! Jag räcker upp handen och erkänner att jag har ett beroende. Jag är beroende av nyheter. Det finns en benämning på det, en engelsk sådan, newsaholic. Direkt när jag vaknar och öppnar ögonen sträcker jag ut handen efter mobilen eller Ipaden och skannar internationella, lokala och sociala medier. Morgonen fortsätter med att jag läser pappersupplagorna av lokaltidningarna och har nyhetsprogrammen på tv i bakgrunden. Under resten av dagen när jag detta beroende av TT-flash och ständiga uppdateringar via mobilen eller datorn.
Herr talman! Detta beroende är jag på intet sätt ensam om. Det delar jag med många i vårt nyhetstörstande och upplysta land, inte minst i den här byggnaden. Och tillgång till fria, heltäckande och allsidiga medier är ju grundbulten i vårt demokratiska samhällssystem och av absolut vikt att slå vakt om.
Konstitutionsutskottets betänkande nr 19 hanterar ett antal motioner från i höstas som berör just massmediefrågor, såsom villkor för nyhetsbevakning i hela landet, särskilt i en utveckling av en alltmer dominerande digital miljö, distribution av tidningar, presstöd, reklam, nordiska samsändningar och så vidare. Jag kommer att uppehålla mig vid några av de frågor som lyfts fram i motionerna.
Herr talman! I takt med utvecklingen av den digitala miljön har förhållandena för vad vi lite vanvördigt kallar gammelmedier förändrats. Minskade upplagor och reklamintäkter, högre tryck- och personalkostnader och stora tekniska investeringar, bland annat, har inneburit nedläggningar av tidningar och nedskärningar i den journalistiska närvaron runt om i landet. Det här är självklart en utveckling som vi måste tackla genom en balanserad politik som tar hänsyn till den tekniska utvecklingen, medborgarnas mediekonsumtion, geografiska förutsättningar och faktisk tillgång.
Allianspartierna i konstitutionsutskottet har genomfört ett antal besök runt om i landet på lokalredaktioner för att med dem som jobbar i branschen direkt dryfta de problem och utmaningar som jag just räknat upp och som flera av motionärerna också lyfter upp i sina motioner.
Både den förra och den nuvarande regeringen har tillsatt olika utredningar för att se på hur man bäst ska väga in alla komponenter i den framtida medieutvecklingen. I avvaktan på att regeringen återkommer till riksdagen med förslag avstyrks i detta läge alla motioner. Vi i konstitutionsutskottet har i det arbetet tillskrivit regeringen om ett antal saker, bland annat om en ny försöksverksamhet vad gäller samdistribution av tidningar och post, ett stegvist avskaffande av reklamskatten och en ökning av stödet till lågfrekventa tidningar.
Herr talman! Jag har även ett annat beroende. Jag är nordist i själ och hjärta och har haft den stora glädjen att under flera år ha fått leda ett av utskotten i Nordiska rådet. Där har frågan om möjligheten för Nordens medborgare att följa våra respektive länders tv-kanaler, som lyfts fram i en av motionerna, länge varit livligt debatterad, och det är en fråga som jag verkligen kan sympatisera med. Träning i de nordiska språken, en större förståelse för varandra och vad som sker i de nordiska länderna är alla viktiga parametrar i utvecklingen av vår nordiska gemenskap. Dock är det inte så lätt snutet ur näsan som man skulle kunna tänka sig med fri tillgång till varandras tv-kanaler. Frågor om både upphovsrätt och ekonomisk försvarbarhet uppkommer. Man har därför från Nordiska rådets sida rekommenderat ministerrådet att utarbeta en strategi på medie- och upphovsrättsområdet som ska presenteras under det här året. Det ser jag fram emot och kan samtidigt tipsa om att det går alldeles utmärkt att lägga till ett nordiskt tv-utbud i valet av digitala tv-kanaler.
Herr talman! Till sist vill jag med några ord beröra Vänsterpartiets reservation i betänkandet. Den gäller den del i motionen från samma parti om att grundlagsskydda public service, som Mia von Sydow Mölleby berättat, eller statliga medier för att, som det står i motionen, "befolkningen i Sverige via public service ska kunna få opartisk samhällsinformation, nyheter och smalare program .".
Herr talman! Förutom att motionärerna, om jag ska vara lite elak, implicit kan mena att andra än statliga mediers opartiskhet kan ifrågasättas lyfter motionärerna upp händelser i Grekland som ett exempel. Där lades public service-företaget ERT, Elliniki Radiofonia Tileorasi, ned 2013 av den dåvarande regeringen med anledning av att företaget var ineffektivt och dyrt. Grekland var ju vid den här tiden - och är fortfarande, fast inte lika allvarligt - mitt uppe i en finanskris och behövde se över sina finanser. Men just vad gällde ERT var ineffektiviteten och också tilliten till detta public service-företag ganska låg. Det bekräftades av många som jobbade inom företaget och sedermera lämnade det.
När det gäller public services oförvitlighet kan man lyfta fram ett annat land där landets public service får kosta i princip hur mycket som helst, och som är mycket effektivt i att föra fram statliga nyheter eller, vad vi många gånger kallar det, desinformation och propaganda, nämligen Ryssland.
Med detta vill jag bara ha sagt att för att medier är statligt ägda och, enligt Vänsterpartiets förslag om de skulle få sin vilja igenom, därmed grundlagsskyddade betyder det ju inte i sig att samhällsinformationen är opartisk. Det kanske till och med är tvärtom. En sådan förändring kanske skulle kunna försvåra olika utbud av medier och därmed riskera att bidra till minskad allsidighet och opartiskhet.
Jag vill med detta yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag till beslut i betänkande nr 19 och avslag på reservationen från Vänsterpartiet.
(Applåder)