Herr talman! Samtidigt som vi gläds och är stolta över 250 år av tryckfrihet har dagspressen en oerhört problematisk ekonomisk situation till följd av att man i snabb takt tappar annonsintäkter.
År 2007 var de samlade annonsintäkterna till dagspressen 9 miljarder kronor. I år förväntas de landa på 4 ½ miljard kronor. Det är alltså hälften av de intäkter man hade för bara nio år sedan. Det är klart att 4 ½ miljard kronor i tappade intäkter får stora konsekvenser - konsekvenser som vi ser i form av nyhetsredaktioner som krymps till ett minimum, lokalredaktioner som läggs ned och tidningstitlar som försvinner.
Den första frågan att ställa sig är naturligtvis: Spelar det här någon roll? Är det något som vi politiskt ska försöka motverka? Miljöpartiets och mitt svar är naturligtvis: Ja, det är ett politiskt ansvar att motverka den här utvecklingen.
Presstödet är inte ett näringspolitiskt stöd och inte ett arbetsmarknadspolitiskt stöd. Presstödet är resurser som vi behöver för att trygga förutsättningarna för en livskraftig demokrati.
Tänk bort lokalredaktionen! Vem ska då informera om vad som är på gång i kommunen så att medborgare kan engagera sig och aktivera sig? Tänk bort lokalredaktionen! Vem ska då tydliggöra skillnader mellan politiska partier så att alla medborgare kan göra initierade val till kommunfullmäktige och till landstingsfullmäktige? Om inte den lokala nyhetsredaktionen finns där, vem ska då tydliggöra komplexa frågeställningar utifrån olika perspektiv och inte bara utifrån ett enda perspektiv? Och vem ska granska myndigheter och beslutsfattare och på det sättet minimera korruption och maktmissbruk? Vi behöver nyhetsredaktionerna, inte minst på lokal nivå, för att säkerställa en livskraftig demokrati.
Därför är jag väldigt glad att vi har en bred politisk uppslutning nu kring presstödsfrågor. Förra våren tog vi beslut där alla fyra allianspartierna ställde sig bakom regeringens proposition om hur vi kunde utveckla presstödsförordningen. Sedan den 1 januari har vi också förstärkt presstödet, så att tidningarna bland annat kan tillgodoräkna sig även de intäkter de har från digital publicering och att de också är presstödsgrundande.
Snart har vi också på plats ett direkt utvecklingsbidrag så att de dagstidningar som vill göra resan från att bara finnas i papperstryck till att också ha en affärsmodell med digital publicering har ekonomisk möjlighet att göra det.
Vi ska komma ihåg att dessa förändringar inte räddar situationen långsiktigt. Det behövs akuta insatser för att klara situationen här och nu. Men utvecklingen kommer att fortsätta, och utvecklingen kräver att vi kommer fram till helt nya system för att stödja inte minst lokala nyhetsredaktioner. Därför har regeringen tillsatt Medieutredningen, som kommer att presentera sitt slutbetänkande i oktober.
Medieutredningen har emellertid redan nu presenterat en promemoria med 17 punkter relaterade till public service. Det är intressanta punkter, och jag ska ta upp tre av dem.
En av punkterna handlar om behovet av en total kartläggning av hur konkurrenssituationen ser ut på medieområdet, inte bara mellan dagspress och public service utan också gentemot de globala internetgiganterna. Vilken roll spelar de i vårt medielandskap?
En annan punkt handlar om huruvida det finns möjlighet att stärka public services ansvar för det lokala nyhetsutbudet. Det kan göras på flera sätt, givetvis genom egna redaktioner men kanske ännu hellre i samarbete med andra fria och oberoende nyhetsredaktioner lokalt.
Ett tredje viktigt perspektiv som Medieutredningen lyfter fram är att säkerställa public services oberoende, även inför en framtid där vi kan hamna i situationen med en regering som inte gillar fria och oberoende medier och i stället vill omvandla public service till en form av statspropaganda.
Det kan låta osannolikt i Sverige i dag, men det är precis den utvecklingen vi ser i Polen och Ungern. Här hemma hör vi Sverigedemokraterna tala om journalistkåren som nationens fiende och lägga fram förslag om att public service ska införa karenstid för journalister som har arbetat inom dagspress.
Det utvecklingsarbete som Medieutredningen lägger fram förslag om och som handlar om hur vi kan säkerställa public services oberoende även om vi skulle få en regering med denna negativa syn på fria och oberoende medier är mycket viktigt.
Parallellt med Medieutredningen arbetar Mediegrundlagskommittén, men givetvis inte utifrån perspektivet att hitta stödsystem för en fri och oberoende press. Men många av de diskussioner som Mediegrundlagskommittén har berör också frågor om hur dagspressens förutsättningar kan stärkas.
Jag tänker inte minst på den problematiska situation som ansvariga utgivare har i dag. Enligt lagstiftningen har den som är ansvarig utgivare inte bara ansvar för de egna publiceringsbesluten utan för allt det material som ligger på tidningens hemsida och har publicerats tillbaka i tiden. Det är en helt orimlig ordning. Den som är ansvarig utgivare kan rimligtvis bara ta ansvar för sina egna publiceringsbeslut. Jag hoppas att vi återkommer med förslag i den riktningen.
Jag ser fram emot de propositioner som regeringen kommer att lägga fram med utgångspunkt i de två utredningar som nu arbetar så att vi framöver kan stärka förutsättningarna för lokala nyhetsredaktioner.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.