Herr talman! Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 1. Jag vill också nämna att Kristdemokraterna har ett särskilt yttrande.
I skrivelsen som vi diskuterar redogör regeringen för sin syn på vad hållbart företagande är. Ett antal frågor berörs, såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöhänsyn, antikorruption, jämställdhet med mera. Ska man ha en genomgående syn på alla de här frågorna i hela samhället handlar det självklart inte bara om hållbara företag, utan det behövs en etisk grund, ett etiskt förhållningssätt till frågor som berör hur man hanterar människor rätt, till exempel när det gäller arbetsmiljöfrågor. Det kan också vara fråga om att man har en förvaltarskapssyn vad gäller miljö, natur och så vidare.
En förening av miljöhänsyn, lönsamhet och socialt ansvarstagande stämmer väl överens med den kristdemokratiska synen på samhället, som har den sociala marknadsekonomin som grund. Alla de här tre delarna är lika viktiga i omställningen mot ett mer hållbart samhälle, inte bara företagande. Men vi får hjälpas åt allihop med att agera ansvarsfullt genom att följa internationella normer och riktlinjer, minimera den negativa påverkan på samhället och bidra till en mer hållbar samhällsutveckling.
Herr talman! Det förs många samtal, inte bara i det här landet utan över hela världen, om hur vi ska möta samhälls- och hållbarhetsutmaningarna på nya sätt med ny affärslogik eller nya affärsmodeller och om hur företagandet i sig kan bidra till en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi pratar om sociala innovationer och socialt entreprenörskap, som syftar till att skapa social nytta eller möta specifika utmaningar genom nya eller förbättrade hållbara tjänster, varor eller arbetssätt. I förlängningen hoppas man givetvis att just de åtgärderna och de frågorna ska bidra till ett mer inkluderande samhälle, för vi vet att samhällen som präglas av tillit mellan människor också skapar mer företagsamhet.
Framväxten av de här nya affärsmodellerna, som delvis kastar omkull det traditionella företagandet, kan naturligtvis bidra till en hållbar utveckling. Vi pratar om delningsekonomi, cirkulär ekonomi, kollaborativ konsumtion, social franchising och en massa olika andra begrepp. Ekosystemtjänster står det också om i den här skrivelsen.
Två av de mest kända exemplen i världen är taxitjänsten Uber och hotelltjänsten Airbnb. Nu har det visat sig att just de två exemplen kanske inte är de främsta som man skulle vilja lyfta fram som goda exempel. Alla affärsmodeller kan missbrukas genom missbruk av människors förtroende. Direkt efter denna debatt kommer en debatt om just taxitrafik. Jag tillhör väl dem som inte tycker att just Uber är något som ska konkurrera med de taxiföretag vi har. Det är en annan diskussion, men frågan gäller de här affärsmodellerna. Kan vi öka innovationskraften ökar vi också konkurrenskraften, och då bidrar vi till fler jobb.
Arbetet med att främja hållbar innovation, samhällsentreprenörskap och nya affärsmodeller måste till syvende och sist även riktigt små företag kunna förhålla sig till likaväl som de riktigt stora, vilka har personer anställda för att sköta miljöredovisning, skapar miljöledningssystem och naturligtvis också bedriver arbete med CSR, corporate social responsibility, kanske i samarbete med andra organisationer eller företag.
En del av de allra minsta företagen är arbetsintegrerande sociala företag. De ligger mig väldigt varmt om hjärtat. I dessa handlar det om att få arbeta 100 procent av sin förmåga. I skrivelsen finns ett avsnitt om offentlig upphandling. Kristdemokraternas särskilda yttrande handlar just om dessa personers och företags möjligheter att delta i offentliga upphandlingar.
Arbetsintegrerande sociala företag, ASF, är inga välgörenhetsinrättningar. Det är små företag med människor som kanske ibland har en ganska svår bakgrund. Och vem av oss skulle inte kunna vara i behov av ett sådant företag, en sådan verksamhet, där man får känna att man deltar till 100 procent av sin egen förmåga?
Möjligheten att få lönsamhet i de här företagen är ibland ganska liten, då man helt enkelt inte kan delta på samma villkor som alla andra i upphandlingar, vare sig det gäller större företag som vill köpa tjänster eller offentlig verksamhet. Som politiker kan vi dock faktiskt påverka den offentliga verksamheten. Därför vill jag gärna som kristdemokrat betona den sociala hänsyn som kan tas i de offentliga upphandlingarna. Det är en möjlighet som jag menar att vi inte nyttjar till fullo i kommunerna, landstingen, regionerna och staten i dag.
I EU:s upphandlingsdirektiv, som utgör den rättsliga grunden för offentlig upphandling, finns det ett mycket större utrymme för att kunna ta till vara den sociala hänsynen. Jag vet att det finns ett EU-direktiv som kommer att implementeras, så det kanske kommer att pratas lite mer om detta framöver.
Jag vill poängtera denna fråga i den här debatten. Intresseorganisationen för de svenska arbetsintegrerande sociala företagen har som motto: Hållbara företag för hållbara människor.
Jag tror att vi alla tjänar på att ha ett etiskt förhållningssätt, en etisk grund, till verksamheten oavsett vad den kan handla om. Oavsett om vi säljer varor eller tjänster handlar det till syvende och sist om att vi faktiskt betraktar människor så som vi själva vill bli betraktade.
(Applåder)