Herr talman! Jag tror att svenska folket var utom-
ordentligt oroat av ett systemskifte som skulle innebä-
ra att vi inte längre skulle ha en sammanhållen skola
för alla barn, att man på det sättet skulle undergräva
en av hörnstenarna i den svenska demokratin. Jag tror
att man såg med stor oro på att pengar rann ut från
landstingen över till privatpraktiserande läkare och att
resurserna därmed inte fanns där de bäst behövdes -
bara för att ta två konkreta exempel.
Lars Leijonborg säger att vi vägrade inse proble-
men 1988-1991. Det var vi som föreslog åtgärder
mot problemen. Problemen var i hög grad överhett-
ning i svensk ekonomi, inflation. Lars Leijonborg
nämnde själv stoppaketet. Jag tror faktiskt inte att vi
under någon period har vidtagit så stora, svåra och
strukturförändrande beslut som vi faktiskt gjorde
under åren 1990-1991. Jag är beredd att exemplifiera
dem om Lars Leijonborg vill.
Jag tycker att det är nedsättande för alla dem som
arbetar inom gemensam sektor, och som gör ett bra
jobb för nya verksamheter, när Lars Leijonborg i sin
inledning framställer det som att privatisering är en
nödvändighet för förnyelse. Det är faktiskt så att väl
så mycket av förnyelse äger rum inom den gemen-
samma sektorn.
För småföretagarna är det viktigast - det påståen-
det bygger jag på många samtal med många småföre-
tagare runt om i landet - att få ner räntan, att få fram
riskkapital och att det är efterfrågan på deras produk-
ter. Jämfört med det är skattenivån av ganska begrän-
sad betydelse. Vi har en bra dialog med småföreta-
garna nu, och vi kommer att lägga fram en rad förslag
som jag tror kommer att vara mycket viktiga för
svensk småföretagsamhet.
Till sist vill jag ta upp frågan om Folkpartiet och
samverkan. Bengt Westerberg sade i valrörelsen att
förutsättningen för en koalition var att Folkpartiet fick
minst 9 % av rösterna. Folkpartiet fick 7 %. Skall inte
en partiledare som kommer med ett sådant besked, på
en så avgörande punkt, ta någon form av ansvar?
Skall det inte finnas någon stabilitet och fasthet i den
typen av beslut, Lars Leijonborg?