Herr talman! Kalle Larsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att oppositionsledare ska kunna verka fritt i Etiopien, för att förmå den etiopiska regimen att frige fängslade oppositionspolitiker och för att få klarlagt hur många som har arresterats under och efter demonstrationerna som genomfördes efter valen i maj. Kalle Larsson har vidare frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att förmå den etiopiska regimen att frige Dr Mesfin, Dr Jakob och andra människorättskämpar samt om jag avser att verka för att även EU:s bistånd till Eritrea och Etiopien dras in på grund av den militära upptrappningen mellan de båda länderna.
Händelseutvecklingen inför valen i Etiopien den 15 maj i år gav goda förhoppningar om betydande framsteg för demokratiseringsprocessen i Etiopien. Det blev en jämförelsevis öppen valrörelse med ökat utrymme för oppositionen att agera fritt och offentliga debatter i tv och radio. Internationella valobservatörer inbjöds för första gången. Valresultaten, med de frågetecken som omger dessa, visade trots allt på betydande framgångar för oppositionspartierna.
Det är därför djupt beklagligt att denna utveckling mot ökad pluralism och demokrati avbrutits och tagit flera steg tillbaka, genom bland annat omfattande arresteringar av oppositionsföreträdare, journalister och personer inom det civila samhället.
Sverige har inför, under och efter valet agerat i syfte att främja demokratiseringsprocessen i Etiopien. Vi har agerat bilateralt, genom EU och FN samt i den bredare kretsen av biståndsgivare i Etiopien. Vi har verkat för att det internationella samfundet ska ge ett samlat och tydligt budskap då detta är centralt för att dialogen med den etiopiska regeringen ska ha förutsättningar att påverka de beslut som fattas av regeringen. Vi gav tidigt besked om att arresteringarna av oppositionsföreträdare i Etiopien skulle vara en oacceptabel åtgärd. Vi har efter de omfattande arresteringarna tydligt begärt att de politiska fångarna ska släppas och att åtgärder ska vidtas för att möjliggöra för oppositionen att inta sina platser i parlamentet.
När det gäller det svenska biståndet har händelseutvecklingen efter valen redan fått långtgående konsekvenser. På ett tidigt stadium, redan i juni, förklarade Sverige att inga nya insatsavtal skulle ingås på grund av den betydande osäkerheten. Den svenska linjen gäller alltjämt och i dagsläget har de flesta givarna vidtagit liknande åtgärder. Efter kravallerna i november, och de händelser som följde på dem, har det internationella samfundets budskap varit entydigt och tydligt. Budgetstöd är inte aktuellt i dagsläget. Gemensamt ser nu biståndsgivarna över formerna för det fortsatta samarbetet. Det är en styrka att det internationella samfundet agerat samlat. En utmaning blir att försöka finna vägar för att minska de negativa effekterna för de allra fattigaste av det uteblivna biståndet.
Sverige fortsätter ansträngningarna i dialog med myndigheter, oppositionsföreträdare och övriga intressenter. En rad punkter, i linje med flera av Kalle Larssons frågor, kommer att utgöra krav i denna strävan. Vi har bland annat begärt att en oberoende kommission ska undersöka händelserna den 8 juni och i november samt att politiska fångar ska släppas och dialogen mellan parterna återupptas. Oppositionspartierna utsätts i dag för stora svårigheter. Vi begär att oppositionen, som tagit plats i parlamentet, ska respekteras och att parlamentsprocedurerna ska ses över så att oppositionen kan agera fritt. Vi begär att de som fängslats ska ges en rättvis rättegång, eller släppas, och få ta emot besök av anhöriga och humanitära organisationer.
Jag vill försäkra Kalle Larsson att Sverige spelar en aktiv roll i ansträngningarna att vända den negativa utvecklingen i Etiopien. Vi tar fortlöpande olika initiativ i detta syfte. Förhoppningen är att vi ska kunna bidra till att kommande lokalval liksom valen 2010 blir viktiga steg framåt i Etiopiens demokratiseringsprocess. De viktigaste aktörerna i denna process är dock givetvis etiopierna själva.
Vad gäller Kalle Larssons fråga om den militära upptrappningen i gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea för Sverige en dialog med båda länderna om vikten av att undvika ytterligare eskalering. Vi för en nära dialog med övriga internationella partner, inklusive EU-kommissionen, om hur vi gemensamt kan bidra till en lösning på gränskonflikten. FN:s säkerhetsråd har nyligen uppmanat båda parter att bidra till en lösning på gränskonflikten och inte förhindra FN:s arbete. Ett första viktigt steg är att Etiopien omedelbart accepterar gränskommissionens beslut och möjliggör att en demarkering av gränsen kan genomföras. Samtidigt är Eritreas restriktioner mot FN-missionens verksamhet mycket oroande och ger fel signaler om Eritreas villighet att medverka till en fredlig lösning på konflikten. Vi uppmanar därför Eritrea att dra tillbaka flygförbudet och övriga restriktioner mot FN-insatsen samt att återta sitt krav på att vissa länders personal i FN-insatsen ska lämna Eritrea. EU:s ministerråd antog i går slutsatser med denna innebörd samt med en uppmaning till Etiopien att vidta omedelbara och konkreta steg för att möjliggöra en demarkering av gränsen.