Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på fråga 1993/94:166 om asylsökande från Östtimor

Utrikesminister MARGARETHA AF UGGLAS (m), 1993-11-23 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Hans Göran Franck har frågat mig

vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att

medverka till att de sju timoreserna, av vilka tre

under drygt en vecka i somras uppehöll sig på den

svenska ambassaden i Jakarta, beviljas utresa från

Indonesien och får en fristad i Sverige.

Låt mig inleda med att först klara ut en viktig fråga

i sammanhanget, nämligen innebörden av

begreppen asyl och diplomatisk asyl.

Den svenska definitionen av begreppet asyl bygger

helt på den som det ges uttryck för i 1951 års

konvention angående flyktingars rättsliga ställning.

Enligt denna konvention kan en person, som

uppfyller de kriterier som ställs upp för att han skall

kunna betraktas som flykting, beviljas asyl endast

om han kommer till landets gräns.

En utlänning som i annat land än hemlandet söker

upp en svensk utlandsmyndighet och begär asyl i

Sverige skall i första hand hänvisas till

myndigheterna i vistelselandet eller till UNHCR:s

kontor där. UNHCR kan efter en individuell

prövning förklara att den sökande är flykting och

rikta en framställning till något lämpligt

mottagarland.

I klarhetens intresse vill jag tillägga att en person

som i sitt hemland söker upp en ambassad och

begär asyl aldrig kan anses vara flykting enligt 1951

års flyktingkonvention och inte heller enligt svensk

lagstiftning.

Med uttrycket diplomatisk asyl avses närmast att en

person som är förföljd ges fysiskt skydd på en

beskickning i sitt hemland eller i tredje land. Enligt

europeisk -- och svensk -- folkrättsuppfattning har

beskickningar inte någon rätt att ge diplomatisk

asyl. Det finns goda skäl för denna hållning. När

länder gör avsteg från den principen och upplåter

en beskickning för tillfälligt skydd så är det av

trängande humanitära hänsyn. Ett exempel är att

man kanske måste rädda någon som befinner sig i

livsfara.

Jag vill fästa Hans Göran Francks uppmärksamhet

på att vi på ett tidigt stadium erhöll försäkringar

från den indonesiska regeringen för de

asylsökandes säkerhet, frihet från arrestering och

förföljelse. Det finns precedensfall där sådana

lösningar har fungerat utmärkt.

Ambassaden i Jakarta håller sig informerad om

timoresernas vidare öden och de ansträningar som

görs genom vissa kanaler för att bereda dem en

fristad. För att inte äventyra timoresernas

möjligheter kan jag givetvis inte gå in på hur

ansträngningarna görs.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.