Fru talman! Tack näringsministern för svaret på
min interpellation! Av svaret framgår att näringsmi-
nistern och jag har ett gemensamt intresse för drivme-
delsproduktion av biomassa. Däremot har jag mycket
svårt att förstå varför det måste ta flera år innan något
händer.
Den 26 januari 1993 lämnade jag in en motion till
riksdagen med begäran om att projektstudier för
drivmedelsproduktion baserad på skogsråvara skulle
genomföras. Näringsutskottet och riksdagen behand-
lade motionen välvilligt, och NUTEK gavs i uppdrag
att genomföra studierna.
Tekniken för produktion av etanol var känd redan
vid den tidpunkten, även om förbättringar naturligtvis
kan ske. Om man däremot skulle välja att framställa
drivmedel genom en bakteriell jäsningsprocess be-
hövdes mer forskning och studier. Med den metoden
får man fram ett koncentrat, som kallas etyl-tertier-
butyleter, förkortar ETBE. Fördelen med det drivmed-
let är att det kan användas i alla typer av motorbräns-
len, utan några ingrepp i motorerna.
Näringsministern säger att det återstår betydande
forsknings- och utvecklingsinsatser innan tekniken är
fullt kommersiell. Vidare sägs i svaret att år 2000 kan
kunskapen finnas för att beslut skall kunna fattas om
hur etanolproduktion i full skala skall kunna genom-
föras. Är det rimligt, näringsministern, att det skall ta
sju år att genomföra de här studierna? Det tillverkas
ju faktiskt etanol i Sverige redan i dag, och så har
skett i många år, även om den produktionen ger etanol
som en restprodukt vid annan framställning.
När det gäller lokaliseringen av etanolproduktion
är det givetvis tillgången på råvara och möjligheten
till avsättning av restprodukten, dvs. energidelen, i
närområdet som är avgörande. Efter riksdagens posi-
tiva uttalande i betänkande 1992/93:NU28 blev för-
hoppningarna stora i Norrbotten, eftersom tillgången
på skogsråvara där är mycket god. Dessutom gick
näringsutskottet i betänkandet ännu längre och skrev
att redan avsatta pengar skulle kunna användas för
förprojektering av en fullskaleanläggning.
Skogsägarna i Norrbotten, Assi Domän, dåvaran-
de OK, som nu har ett annat namn, och LKAB, bilda-
de en arbetsgrupp för att analysera möjligheterna till
en etablering. Gällivare var en synnerligen lämplig
plats, med tanke på tillgången på råvara och möjlighe-
ten till avsättning av energidelen till LKAB. Det är
också bakgrunden till min fråga till näringsministern
när det gäller en etablering i Norrbottens inland. Om
nu dessa aktörer fortfarande har ett intresse, är då
näringsministern beredd att föreslå att en pilotan-
läggning lokaliseras exempelvis till Gällivare?
Med tanke på den stora arbetslöshet som finns i
hela landet, och framför allt i de norra delarna av
landet, är det väl inte minst viktigt att snabba på den
här möjligheten. Det skulle kunna ge väldigt många
arbetstillfällen.
En annan fråga som uppkommer efter energiöver-
enskommelsen är om biomassan räcker dels till driv-
medelsproduktion, dels till elproduktion för att ersätta
avvecklingen av kärnkraften. Den kan jag kanske
också få svar på.
Tack än en gång för svaret, näringsministern, men
ge mig konkreta svar på de frågor jag ställt.