Fru talman! Jag tackar för svaret på min fråga.
EES-avtalet och det eventuella medlemskap som vi
kanske får innebär fördelar för konsumenterna i
Sverige. Slopade tullar, en minskning av andra
typer av gränsskydd och ökad konkurrens skapar
de här fördelarna. Givetvis finns det i
medlemskapet också andra fördelar som har att
göra med våra möjligheter att påverka framtiden.
Men det finns smolk i glädjebägaren. Kvotsystemet
för import av textilier är definitivt ett sådant smolk.
Jag delar också den uppfattning som statsrådet har
givit uttryck för, att det bästa hade varit om Sverige
hade sluppit en återgång till det här kvotsystemet.
Det är naturligtvis bra att återgången blir temporär,
beroende på att GATT-förhandlingarna gav som
resultat att den här typen av restriktioner skall vara
avvecklad globalt senast år 2005. Det är också bra
att de alltmer utvecklade förbindelserna med
Central- och Östeuropa leder till att kvoter i
förhållande till dem avvecklas 1997 och 1998. Men
desto mer beklagligt är det att Sverige under ett
antal år tvingas in i den här återgången.
Jag har några konkreta frågor som jag inte tycker
har blivit tillräckligt belysta i det här svaret. Hur
kan man i praktiken t.ex. se till att de nuvarande
handelsmönstren bevaras för svensk del, så att det
är de som exporterar till Sverige som kommer i
åtnjutande av de här licenserna och inte de
traditionella kvotahållarna i förhållande till EU,
som är helt andra än de som exporterar till oss? Hur
beräknar man den kvotuppräkning som kommer
till stånd på grund av Sveriges medlemskap? Vad
baseras den på för historiskt år?
Statsrådet redogör för att svenska beskickningar
har underrättats. Jag tycker att det är bra, liksom
att man tar kontakt med licensmyndigheter. Men
hur följs detta upp så att det ger resultat också i
verkligheten? Av svaret framgår att man
uppenbarligen inte har överläggningar med
branschföreträdare i Sverige. Det funderar jag över
om man inte har övervägt att ha.