Herr talman! Det går ju alltid att vara efterklok och fundera på om vi gjorde rätt då eller om vi skulle ha gjort på något annat sätt. Det är dock lite att urskulda sig, så jag tänker svara på hur jag tror att jag tänkte då - det kan ju vara så att man tillrättalägger det hela.
Den ena omröstningen var jag inte med på, utan då var min ersättare där. Men vi har ju haft flera omröstningar om just sanktioner mot Ryssland, och jag har varit med och röstat både för och emot i dessa omröstningar.
När jag vid något tillfälle röstade för att Ryssland skulle kunna vara med var detta inte det enda som gjorde det, utan det sattes upp regler för att man skulle kunna ha dialog och försöka köra det i botten. Inte heller detta var dock någonting som gjorde att Ryssland ändrade sig.
Jag var själv i Ryssland för att prata om demokrati, så det var inte så att jag bara satt still och väntade och undrade om det gjordes någonting eller inte. Jag har också tillsammans med vår delegations ledare Boriana Åberg varit med på möten med den ryske ambassadören här. Det är inte så att jag bara har väntat och sett om detta skulle komma att ha någon effekt, utan jag har verkligen med alla medel försökt att ha den här dialogen. Men det är inte enkelt med en regim som Putins och med Putins anhängare; det ska jag vara ärlig och säga.