Herr talman! Som redan nämnts kunde arbetet i Europarådets parlamentariska församling fortgå i full skala under 2021 tack vare de beslut om ändringar i arbetsordningen som fattades i slutet av 2020. Då anpassades mötes- och voteringsformerna till pandemins restriktioner för fysiska sammankomster. Samtliga sammankomster har därefter kunnat genomföras i hybridform. Det har varit väldigt viktigt så att vi har kunnat fortsätta att fatta viktiga beslut om mänskliga rättigheter. Europarådet jobbar ju med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.
Som också nämnts har Sveriges delegation arbetat väldigt aktivt. Jag har även haft privilegiet att bli vald till rapportör och har skrivit en rapport om afrofobi, en av de första rapporterna från Europarådet om dem med afrikanskt påbrå som bor i Europa. Just nu skriver vi på två andra rapporter, varav den ena ska debatteras nästa vecka.
Herr talman! Det pågår ett fullskaligt krig i Europa, och vi kan inte prata om Europarådet utan att prata om Ryssland. Europarådet har jobbat med mycket, men i mitt anförande kommer jag att fokusera på Ryssland.
Inget land har rätt att bestämma över ett annat. Varje folk har rätt att styra sig självt och sin egen framtid. Det spelar ingen roll om det är Ukraina eller Palestina. Detta är väldigt viktigt.
Herr talman! Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Det är en folkrättsvidrig attack och ett angrepp inte bara mot Ukraina utan mot den internationella rättsordningen. Angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Det är en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning som vi aldrig kommer att tolerera.
Det är därför Vänsterpartiet tillsammans med hela den svenska delegationen och representanter för de övriga medlemsländerna i Europarådet enhälligt röstade för att åberopa artikel 8 i stadgarna för att stänga av Ryssland och dess representanter från Europarådet. Det är en tydlig markering av var vi står.
Herr talman! Krig är aldrig bra, för krig drabbar alltid människor och framför allt civilbefolkningen såsom kvinnor och barn. Därför är den enda hållbara vägen framåt för Vänsterpartiet fred, avspänning, nedrustning och solidaritet. Sverige måste fortsätta att hjälpa alla som behöver vår hjälp. Vi måste säkerställa tillgång till grundläggande trygghet, mat, dricksvatten och sjukvård men också vara behjälpliga med att ta emot alla som flyr för sina liv från det fruktansvärda krig som pågår. Allt annat vore inhumant och osolidariskt. Läget är akut.
Men, herr talman, det som inte är akut är Sveriges medlemskap i Nato. Att på några veckor välja att överge 200 år av alliansfrihet och militärt självbestämmande hjälper inte Ukraina. Det handlar om något helt annat.
Sverige är det land i världen som har lyckats skydda sin befolkning från krig under längst tid. Det var därför försvarsminister Hultqvist så tydligt deklarerade, senast för några månader sedan, att han aldrig skulle föra Sverige in i Nato. Men nu har regeringen och Peter Hultqvist ändrat sig och lämnat in en Natoansökan.
Det finns självklart olika sätt att se på hur vi bäst håller Sverige säkert. Men vad alternativen består i och vad deras för- och nackdelar är har vi inte hunnit gå till botten med. Hela processen har forcerats fram utan djupgående överväganden. Det finns inga underbyggda påståenden.
Att väljarna inte kommer att kunna ta ställning i denna avgörande fråga i vare sig val eller folkomröstning är djupt problematiskt ur en demokratisk synpunkt. Det undergräver beslutets legitimitet, och det går inte att motivera säkerhetspolitiskt. Detta har Försvarsmakten och andra experter tydligt sagt. Det hade varit lika tryggt att fatta beslut i Natofrågan efter valet.
Herr talman! Denna process är ett svek mot väljarna. Beslutet att överge alliansfriheten och gå in i en kärnvapenallians med auktoritära regimer fattas över medborgarnas huvuden. Detta är ett Sverige jag inte känner igen.
Det finns andra sätt att hålla Sverige tryggt. Vi ska ha en trovärdig egen militär förmåga, stärkt motståndskraft, ett försvar som skyddar våra egna gränser och en kritisk infrastruktur som hålls borta från främmande makt. På det sättet sänder vi en signal till omvärlden om vår beslutsamhet att i alla lägen värna vår suveränitet och territoriella integritet.
Herr talman! Att hålla fast vid vårt militära självbestämmande är att skapa säkerhet och stabilitet i norra Europa. Vi ska inte delta i militära operationer som beslutas av andra än oss själva. Då dras vi in i konflikter som gör oss själva sårbara för aggressioner.
Herr talman! Vi ska förhindra eskalering och höjd konfliktnivå i vårt närområde. Att placera Natostyrkor på svenskt territorium ökar spänningen i vårt närområde. I och med den ökade närheten till Nato riskerar Sverige att dras in i förödande krig och konflikter. I och med värdlandsavtalet finns en överhängande risk att vi tvingas hysa kärnvapen på svensk mark eftersom kärnvapen är en central del av Natos militära strategi. Sverige har inte begärt något undantag eller klargörande i själva avtalet. Det finns därför en risk att kärnvapen placeras på land eller trafikeras på svenskt territorialvatten.
Sveriges frihet och självbestämmande vilar ytterst på en kombination av vår egen försvarsvilja och försvarsförmåga och på en internationell ordning med respekt för folkrätten, den folkrätt som Ryssland nu så flagrant bryter mot med sitt angreppskrig. Vi måste nu vända på alla stenar för att både stärka och tydliggöra Sveriges säkerhetspolitiska linje och samtidigt bidra till deeskalering i vårt närområde.
Herr talman! Något som gör världen mer osäker och som faktiskt kan förstöra och förgöra hela vår planet är hotet från kärnvapen. Enbart användandet av ett kärnvapen skulle få långtgående konsekvenser för världen. Vi har under detta krig redan vid flera tillfällen hört Putins regim hota med kärnvapen, direkt mot Ukraina men också mot oss som står på Ukrainas sida. Kärnvapen är massförstörelsevapen som dödar massor av människor och påverkar stora områden.
På nyheterna i morse hörde jag att fredsforskningsinstitutet Sipri konstaterat att världens kärnvapen väntas bli fler. Sedan kalla kriget har antalet kärnvapen minskat. Men trenden är bruten, och antalet kommer troligen att öka de närmaste tio åren, enligt Sipris rapport. De senaste fem åren har siffrorna planat ut, och nu börjar vi se tecken på en uppgång, säger Sipri.
Herr talman! Låt mig även nämna Turkiet, som också är medlem i Europarådet. Vänsterpartiet konstaterade tidigt, precis som den tidigare svenska utredningen, att ett Natomedlemskap kommer att undergräva en självständig svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det kommer att försämra våra möjligheter att ta ställning mot övergrepp och för mänskliga rättigheter, och vi kommer att kunna dras in i auktoritära regimers konflikter.
När vi sa så var det inte många som trodde på oss. Men inte många timmar hade gått från att regeringen offentliggjorde sitt beslutet om att skicka in en Natoansökan förrän Turkiets Erdogan krävde eftergifter för Natomedlemskapet. Nu utpressar han Sverige och påstår att vi är ett vandrarhem för terrorister och att de kurdiska styrkorna i YPG är terrorister, de som den här regeringen och många andra regeringar runt om i världen kallar frihetskämpar.
Nu kräver dock Erdogan anpassning av den svenska hållningen, och utrikesminister Ann Linde ska sätta sig ned med Erdogan för att hitta samförstånd - en person och ledare som förföljer och förtrycker sin egen befolkning. Frågan är varför regeringen inte valde att tala klarspråk om detta i sin Natorapport.
Herr talman! I en föränderlig tid ska Sverige behålla sitt handlingsutrymme. Vårt privilegium är att kunna välja våra samarbeten. Vi ska med full kraft fortsätta att utveckla försvarspolitiska samarbeten med länder i vårt närområde och med dem som delar våra värderingar. Vi bygger vår trygghet tillsammans med andra.
Herr talman! Vänsterpartiet motsätter sig att Sverige blir en bricka i stormaktsspelet. Sverige måste verka för avspänning och nedrustning. Som en militärt alliansfri stat har Sverige tidigare åtnjutit ett stort internationellt förtroende när det gällt att leda fredsförhandlingar. Det bör vara vårt mål att återta den rollen. Fred byggs bäst med fredliga medel.
Med dessa ord vill jag passa på och tacka hela delegationen för ett gott samarbete. Jag vill också tacka hela kansliet, Petra, Johanna och alla där som hjälper oss med våra resor och praktiska saker som behöver komma på plats. Utan er hade vi inte klarat det här jobbet. Jag vill också passa på och önska alla en trevlig sommar.