Fru talman! Effekter av alliansens förslag kanske vi kan återkomma till och diskutera efter valet, när Hans Karlsson får sitta och skriva interpellationer till den nya regeringen. Det är mer rimligt.
Nu har regeringen haft makten i elva år, och under de elva åren har inte arbetsmarknadssituationen förändrats någonting i Gävleborgs län. Om man skulle titta på lokala insatser har socialdemokratin dessutom haft makten i nästan 100 år i merparten av våra kommuner, så där kan man inte på något sätt skylla ifrån sig det ansvar som åläggs en regering att se till att inte alltfler unga människor står utanför arbetsmarknaden. Det är precis det som har skett under Hans Karlssons period.
Vi är ett land som har en åldrande befolkning, och vi behöver alltfler människor i arbete. Att det då är ungdomar som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är helt oacceptabelt. Att 28 % av ungdomarna hemma i Söderhamns kommun inte ska ha ett arbete att gå till är oacceptabelt.
Ministern säger att jag står här och försöker kräva nya reformer. Ja, det är klart att jag gör det, därför att de reformer som vi har arbetat med under de senaste elva åren inte har visat något resultat. Det är det jag menar: Det ansvaret kan inte Hans Karlsson skjuta över på någon annan, utan det är den sittande regeringen och Hans Karlssons ansvar.
Jag tycker att var och en bör utkräva ett svar på frågan: Om ni så tydligt vet vilka åtgärder som ska sättas in, varför vidtar ni dem inte? Om ni vet så tydligt att de åtgärder som alliansen föreslår är så felaktiga får ni väl återkomma i opposition och ta en interpellationsdebatt om den frågan då. Men nu är det er regeringsperiod som ni ska ta ansvar för, och ni ska tala om varför över en miljon människor är utan jobb av ett eller annat skäl i vårt svenska välfärdsland, där högkonjunkturen aldrig har varit bättre än vad den är i dag.