Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Våldsbrott och brottsoffer

Pia Hallström (M), 2015-03-04 (riksmöte 2014/15).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2014/15:JuU18 Våldsbrott och brottsoffer

Herr talman! Dagens debatt handlar om våldsbrott och brottsoffer. Det var inte så länge sedan som brottsoffren inte nämndes i debatten. Men det är glädjande att fokus just har legat på brottsoffrens situation under de senaste årens debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer

Miljöpartiets Annika Hirvonen har under ett flertal debatter haft mer sympati för dem som begår brott än för dem som är drabbade. Detta är naturligtvis oroande. Hon hänvisar till att all forskning visar på att längre straff inte har någon verkan. Men att förövaren straffas är en mycket viktig upprättelse för brottsoffren.

För att man ska kunna förhindra att brott begås måste de som har begått brott få en chans att sluta begå brott. Efter många år av kriminalitet räcker det naturligtvis inte med att låsa in någon, utan den tid då man avtjänar sitt brott måste fyllas med relevant innehåll. Arbetslinjen är minst lika viktig inom kriminalvården som ute i samhället.

Många återfaller i brott efter avtjänat straff. Enligt den statistik som Brå redovisar återfaller omkring 41 procent i brott inom tre år, och de allra mest brottsbelastade löper tio gånger högre risk att återfalla. Då undrar jag naturligtvis varför regeringen har valt att lägga ned utredningen om en flexibel och effektiv kriminalvård, som skulle se över detta. Det var tänkt att utredningen skulle studera framgångsrika internationella exempel på återfallsförebyggande insatser och kartlägga och analysera Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete.

Herr talman! Jag undrar också vad som händer med utredningen om skärpta straff för grova våldsbrott som överlämnades i april 2014 och om regeringen vill skärpa straffen enligt utredarens förslag. Det föreslås bland annat att minimistraffen för ett antal av de allvarligaste våldsbrotten, som grovt olaga hot och grov misshandel, ska höjas. Vidare föreslås det i utredningen att straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor förändras och höjs så att de bättre överensstämmer med straffen för andra grova våldsbrott.

Mellan 2010 och 2014 satsade alliansregeringen nära 1 miljard kronor på att öka jämställdheten i Sverige, varav en stor del gick till åtgärder för att förebygga och motverka våld mot kvinnor. Det handlade bland annat om att samordna de lokala åtgärderna mot våld mot kvinnor, om att utveckla den nationella kvinnofridslinjen och om att stödja civilsamhällets ansträngningar för att hjälpa dem som utsatts för våld.

Alliansregeringen skärpte straffet för mord. Normalstraffet för mord på närstående eller för mord som sker inför ögonen på en närstående är livstid. Vänsterpartiet och Miljöpartiet motsatte sig beslutet.

Carin Götblad utsågs av alliansregeringen till nationell samordnare mot våld i nära relationer. Hennes uppdrag redovisades i juni 2014. I betänkandet lämnades ett femtiotal förslag om hur samhällets insatser mot våld i nära relationer kan utvecklas. Bland förslagen kan nämnas att våld i nära relationer bör bli ett nytt nationellt folkhälsomål, att stödet till de våldsutsatta måste utvecklas genom att polis, socialtjänst med flera samarbetar i operativa arbetsgrupper och att större fokus riktas mot våldsutövaren, både kring repressiva och förebyggande insatser. Dessutom måste barns utsatthet uppmärksammas.

Betänkandet har varit ute på remiss. Det är nu upp till regeringen att gå vidare med förslagen.

Herr talman! År 2011 ändrade alliansregeringen lagen om kontaktförbud. I samband med det nya brottet, olaga förföljelse, infördes även möjligheten att använda elektronisk övervakning genom att införa ett särskilt utvidgat kontaktförbud, det vill säga ett förbud mot att uppehålla sig inom ett större område än som var möjligt vid vanligt kontaktförbud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Våldsbrott och brottsoffer

Möjligheten att använda fotboja har på grund av svårigheter med att utveckla tekniken försenats. Tekniken är nu på plats, men det har visat sig att fotboja hittills kommit till användning i mycket begränsad omfattning. Det kan bero på att kraven för att man ska kunna förena ett kontaktförbud med fotboja är för högt ställda i lagstiftningen. I vår alliansmotion vill vi att elektronisk fotboja ska kunna användas i fler fall av kontaktförbud. Det är ett sätt att säkerställa att kontaktförbudet efterlevs, och det är en åtgärd som ökar tryggheten för brottsoffren.

Jag är mycket glad över att även Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ändrat inställning och anslutit sig till tillkännagivandet till regeringen.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och tillkännagivandet och avslag på motionerna.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.