Herr talman! Det här betänkandet innehåller ett
antal förslag, bl.a. det som vi har hört här i debatten
om att företagare som har blivit bestulna eller rånade
på olika sätt skall få ersättning. Vi tycker att det är bra
att man inför en sådan regel. Man kan naturligtvis
diskutera formerna för hur det skall gå till, men vi har
från Miljöpartiets sida funnit att det förslag som re-
geringen har lagt fram är relativt väl avvägt, och vi
ställer oss därför bakom det.
Vi har dock några avvikande synpunkter när det
gäller en del andra kostnader, som i dag inte är av-
dragsgilla vid beskattningen av företag. Det är fråga
om kostnader för anskaffning av aktier när man startar
ett bolag.
Vi finner att resonemanget i betänkandet om kost-
nader för att förse ett bolag med kapital i viss mån är
ologiskt. Det sägs å ena sidan att kostnaden för den
som har en pågående verksamhet och behöver mer
kapital skall vara avdragsgill, eftersom kostnaden då
är en del i företagets drift. Man hänvisar i propositio-
nen till att anledningen till detta är att det behövs en
likformighet mellan kostnader för olika sätt att förse
bolaget med kapital.
Man är å andra sidan inte beredd att föra samma
resonemang när företaget startar sin verksamhet. Vi
menar från Miljöpartiets sida att även den som startar
ett bolag har ett behov av detta kapital för att verk-
samheten skall kunna komma i gång och fungera.
Man framhåller i propositionen som motivering för att
man inte får göra avdrag "att kostnaderna för ett bo-
lags bildande av naturliga skäl uppkommer innan
bolaget bedriver verksamhet". Detta skall i stället ses
som en del av kostnaderna för aktierna, som man kan
dra av när man säljer aktierna.
Det är väl ändå så att de flesta av de bolag som
bildas inte är till för att säljas utan för att bedrivas och
för att de som har bolagen skall kunna ha sin utkomst
av dem.
Fr.o.m. nästa mening anförs: "Detta medför att
kostnaderna har ett direkt samband med bolagsbildar-
na - - -. Kostnader för ökning av aktiekapitalet upp-
kommer däremot under driften av företaget och har
inte samma direkta samband med aktieägarnas förvärv
av aktierna utan föranleds av ett behov av driftkapi-
tal." Det är det som vi menar är det ologiska, dvs.
"behov av driftkapital". Man kan naturligtvis fråga sig
vad det ursprungliga aktiekapitalet är. Är det drift-
kapital eller är det något annat? Är det något slags
säkerhet för borgenärer och andra?
Självklart är det så att när man startar ett företag
behövs en viss mängd kapital. I praktiken blir det så
att en del av de pengarna kommer att användas till
driftkapital medan verksamheten rullar i gång. Därför
borde det behandlas på samma sätt. Skall likformig-
hetsprincipen hävdas när det gäller att utöka kapitalet,
borde även startkapitalet kunna omfattas. Det torde
inte heller bli några stora kostnader för samhället att
ha den likformigheten.
Vi har haft litet andra synpunkter på kostnaden för
skattemål. Tyvärr är skattereglerna väldigt komplice-
rade för de mindre företagen och de allra minsta före-
tagen. Man är nästan alltid tvungen att ta till hjälp för
att klara det hela. Isa Halvarsson var inne på svårighe-
terna i sitt anförande, och de har även belysts vid ett
seminarium.
När ett litet företag hamnar i en situation i ett
skattemål att man måste försvara sig mot något man
inte räknade med, måste det rimligtvis kunna betrak-
tas som en del av verksamhetens kostnad. Hade inte
företaget, verksamheten, funnits hade inte heller kost-
naden funnits.
Det kan inte uteslutas att många av skattemålen
har sitt ursprung i att man har haft svårt att klara ut
regelverket. Man kan inte alltid utgå från att alla som
har företag är potentiella skattesmitare och fuskare.
Det vore en hemsk tanke, och jag vägrar att omfattas
av det synsättet. Min erfarenhet av företagare är en
helt annan. Jag menar att detta beror på det krångliga
skattesystem och regelverk som finns för företagare i
dag.
Därför tycker jag att man kunde ha en mer före-
tagsvänlig syn på kostnader som uppträder i samband
med skattemål. Därför har vi i en reservation sagt att
detta borde man kunna få dra av i beskattningshänse-
ende för företaget.
Jag skall inte orda mer om detta. Jag har belyst
några av de synpunkter vi har på det här betänkandet.
Jag står naturligtvis bakom de reservationer vi har.
Men jag skall, som vi brukar säga, för tids vinnande i
kammaren nöja mig med att yrka bifall till reservation
nr 8.