Herr talman! Betänkandet och propositionen
handlar - som har framgått med all önskvärd tydlighet
- om företagens och företagandets villkor i Sverige.
Rent allmänt kan man säga att företagen i Sverige
blomstrar nu som aldrig förr. Vinsterna är rekordhö-
ga, aktiekurserna stiger - trots de konvulsioner som
just nu pågår på börsen. Utdelningarna kommer att bli
höga. Nya företag etableras. Industriinvesteringarna
och industriproduktionen stiger.
Då kan man ställa sig frågan: Hur kommer detta
sig? Ja, vi har naturligtvis, trots allt som sägs, ett bra
företagsklimat i Sverige. Det har också sina skäl. Vi
har äntligen, efter många om och men, fått ordning
och reda i de svenska statsfinanserna. Budgetunder-
skottet sjunker - det är t.o.m. helt borta. Räntan har
halverats. Arbetslösheten sjunker. Vi har en optimism
bland människor som vi inte har haft på mången god
dag. Folk vågar konsumera, köpa saker och ting. Det
är klart att det leder till en ökad produktion och på
sikt ökad sysselsättning.
Det är inte många som talar om det, men vi har
faktiskt genomfört ett stort antal skattesänkningar för
speciellt de små företagen. Egenföretagarna har fått
bättre villkor. De onoterade aktiebolagen har fått
kraftiga skattesänkningar. Vi har sänkt arbetsgivar-
avgifterna. Det handlar faktiskt om så mycket pengar
som 4-5 miljarder kronor. Det finns anledning att
understryka det.
En tredje sak som är viktig att peka på i samman-
hanget är det förenklingsarbete som har genomförts
för företagen. Jag tänker bl.a. på skattekontona. De är
oerhört viktiga för framför allt de mindre företagen.
Det kommer att bli mindre pappersexercis. Det blir
lättare för företagen och skattemyndigheterna med
uppbörden. Det är bra för småföretagen i Sverige.
Nu går vi vidare. Det här förslaget är ett steg på
den vägen. Det handlar om förbättrade avdragsmöj-
ligheter för företag på en mängd områden. Rätt till
avdrag för förluster av kontanta medel vid brott. Rätt
till avdrag för aktiebolagskostnader vid ökning och
nedsättning av aktiekapitalet. Samma sak gäller för
kostnader för ekonomiska föreningar för ökning re-
spektive nedsättning av företagens medlems- och
förlagsinsatser. Rätt för aktiebolag och ekonomiska
föreningar att dra av kostnader för förvaltning av det
egna kapitalet. Rätt till avdrag för kostnader i sam-
band med vissa funktioner, osv.
Det mest omdebatterade och kanske viktigaste av
förslagen är förslaget om avdragsmöjligheter vid
förlust av kontanta medel i näringsverksamhet. En
näringsidkare skall få göra avdrag för förluster vid
stöld eller rån, och avdraget skall motsvara vad som
kan betraktas som en normal dagskassa. Det är ett
förslag som har en lång historia. Det diskuterades
mycket intensivt i slutet av 1980-talet. Jag minns
mycket väl hur det väcktes ganska många borgerliga
motioner om just detta, dvs. krav på att få göra avdrag
för förluster vid stöld och rån. Det fanns socialdemo-
kratiska motioner också.
Då kan man fråga sig: Varför hände ingenting på
det området mellan 1991 och 1994 när de borgerliga
hade makten och hade möjligheten att genomföra
detta? Men det hände absolut ingenting. Det har
kommit ett förslag, och det har kommit nu när vi har
en socialdemokratisk regering. Jag tycker att det visar
litet grand på skillnaden i handlingskraft mellan de
två regeringarna.
Nu får vi kritik för detta i borgerliga motioner. Det
är på sitt sätt kraftig kritik. Då kan man ställa frågan
till de borgerliga debattörerna: Varför genomförde ni
inte förslaget när ni hade möjlighet? Då hade ni haft
möjlighet att utforma förslaget precis så som ni hade
velat ha det. Jag hoppas att ni kan ge mig ett någor-
lunda tillfredsställande svar på den frågan.
Till betänkandet finns åtta reservationer. Fyra av
de reservationerna handlar just om förslaget om av-
dragsrätt vid stöld eller rån. Jag skall kommentera de
fyra reservationerna. Jag utgår från att vi kommer att
kunna diskutera de andra reservationerna i den efter-
följande debatten.
Reservation nr 1 av Moderata samlingspartiet
handlar bl.a. om hur man skall kunna fastställa hur
mycket kontanter som fanns i kassan vid rån- eller
stöldtillfället, dvs. hur mycket man skall få lov att dra
av. Här föreslår man i reservationen att den summan
skall knytas till utbetald försäkringsersättning. Det
tycker vi socialdemokrater och det tycker den övervä-
gande majoriteten i utskottet är väl frikostigt. Men
framför allt tycker vi nog att det är litet ansvarslöst.
Det skulle helt säkert bli frestande för svaga själar att
ägna sig åt försäkringsbedrägeri. Sådant förekommer
ju. Det går inte att tänka bort. Det förekommer för-
säkringsbedrägeri.
Skulle man dessutom ge möjligheter till avdrag för
hela försäkringssumman skulle det ge dubbel utdel-
ning och bli ett dubbelt incitament för att begå dessa
bedrägerier. Det skulle ge högre ersättning och ett
större skatteavdrag.
Nu finns det anledning att understryka att 99 %,
och kanske mer än det, av svenska företagare är ut-
omordentligt hedervärda människor som aldrig skulle
komma på tanken att genomföra ett försäkringsbedrä-
geri. Aldrig någonsin. Men det finns t.o.m. bibliska
ord som säger att man inte skall inleda människor i
frestelse, och man skall framför allt inte göra det
genom svensk lagstiftning.
Reservation nr 2 kommer från Folkpartiet och
Kristdemokraterna. Där vill man, i likhet med i reser-
vation 1, ha en särskild bevisregel för att visa att det
föreligger förutsättningar för avdrag. Jag tycker upp-
riktigt sagt att det inte är särskilt konstigt att den som
har rånats eller bestulits visar att förutsättningarna
finns för att man skall få lov att göra avdrag. Annars
är det fullkomligt självklart att det blir risk för miss-
bruk. Detta är svårkontrollerade saker, för att uttrycka
det milt.
Reservation nr 3 är från Vänsterpartiet. Om man i
de borgerliga reservationerna 1 och 2 har varit frikos-
tiga är Vänsterpartiet mindre frikostigt. Man föreslår
att avdragsrätten schablonmässigt skall begränsas till
självrisken i försäkringen. Skall det vara någon me-
ning med avdraget måste det vara något större, dvs.
att det som vi föreslår skall knytas till kontantkassan.
Annars är det inte särskilt mycket mening med det. Då
kanske det hade varit enklare att inte ha något avdrag
alls. Men så långt vågar inte Vänsterpartiet gå.
Reservation nr 4 har diskuterats här tidigare, så
den behöver jag kanske inte orda särskilt mycket om.
Där vill Folkpartiet gå ett steg längre. Företagen skall
slippa betala moms på de stulna inkomsterna. Det jag
skulle vilja tillägga utöver vad Per Rosengren har sagt
här tidigare, som jag tyckte var en utomordentlig
argumentation, är att det är rätt så klart att en sådan
åtgärd skulle stå i strid med EU:s regler på den här
punkten. Det skulle också strida mot en grundläggan-
de princip för momsen.
Herr talman! Jag avstår från att kommentera de
övriga reservationerna än så länge. Jag yrkar bifall till
hemställan i betänkandet i dess helhet och avslag på
reservationerna.