Fru talman! För att börja med det sista var det ju
så att det var en borgerlig regering, det är riktigt, som
förhandlade fram de här olika förslagen innan vi gick
med i EU 1995. När det gäller miljöstöden var det
just under den femårsperioden som Sverige skulle ha
möjlighet att ta hem ett samlat stöd på 2,8 miljarder
kronor.
Men glöm inte vad ni lämnade efter er 1994, när
vi socialdemokrater fick ta över makten. Det första
året var det en brist på 240 miljarder kronor när det
gäller skillnaden mellan utgifter och inkomster, och
vi fick börja sanera det här.
Då skulle vi väl inte på en gång kunna se över ett
miljöstöd där vi tidigare, året innan, hade haft lite
över 600 miljoner kronor och helt plötsligt hitta på ett
nytt stöd och ta hem alla pengar på en gång. Tanken
var att vi successivt skulle bygga upp det här, något
som vi också gjorde. Det fanns möjlighet att utnyttja
hela systemet, alla dessa pengar, förra året. Men inte
ens då hann man så att säga med att ta hem alla peng-
ar. Det är en förklaring.
Så till det här att bönderna nästa år inte skulle
kunna köpa en julklapp för att pengarna kanske
kommer den 1 januari i stället för året innan, den
29 december. Det håller liksom inte. Det är klart att
jag tycker att det hade varit jättebra om man kunnat
betala ut det här stödet. Då har ju staten fått in en
massa skatteinkomster. Bönderna har ju stora in-
komster att betala skatt på. Har de fått de här miljar-
derna under nästkommande år har alltså staten tjänat
en massa pengar på att få in kanske 20 % eller något
liknande i skatteintäkter.
Sedan delar jag Eskil Erlandssons åsikt om och
rädsla - eller kanske inte precis rädsla - för att det är
så många kommuner som krymper i det här landet.
Han nämnde 201. I Östergötland kan jag ge bilden att
det bara är Linköping och Söderköping som växer.
Norrköping och Finspång växer inte alls. Men det nya
landsbygdsprogrammet kommer ju att innebära att vi
stärker landsbygden.