Fru talman! I dag debatterar vi två olika saker.
Den första är regeringens förslag i budgetproposi-
tionen för år 2000 om anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar.
Den andra är regeringens skrivelse om en hållbar
utveckling av landsbygden m.m.
Jag ska koncentrera mig på budgeten i första
hand.
De viktigaste målen inom utgiftsområde 23 är
följande: en reformerad jordbrukspolitik och en re-
formerad fiskepolitik, hållbar livsmedelsproduktion
för ökad miljöanpassning, regional balans och en
uthållig tillväxt, produktion av säkra livsmedel med
hög kvalitet och förstärkning av konsumentperspekti-
vet, ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd bland
djur i människans tjänst, värnandet av jordbrukets
natur- och kulturvärde och minimering av jordbrukets
negativa miljöpåverkan.
Utifrån de här målen och det ekonomiska läget är
regeringens förslag till budget inom utgiftsområde 23
väl avvägt.
På en rad områden flyttar regeringen fram posi-
tionerna i arbetet för att nå dessa mål. Regeringen
föreslår en rad åtgärder för en hållbar livsmedelspro-
duktion, för ökad miljöanpassning, regional balans
och uthållig tillväxt, för värnande av jordbrukets
natur- och kulturvärden och minimering av jordbru-
kets negativa miljöpåverkan samt åtgärder för att
stärka konsumentperspektivet och djurskyddet.
För att stärka konsumenternas kunskaper om mat
och måltidens betydelse har regeringen i budget före-
slagit att 60 miljoner kronor över tre år ska användas
för åtgärder inom livsmedelsområdet. Pengarna ska
kunna användas för att stärka konsumenternas ställ-
ning och öka konkurrenskraften inom livsmedels-
sektorn. Stödet ska också kunna ges till åtgärder inom
livsmedelskedjan som syftar till att bevara och vida-
reutveckla en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar livsmedelssektor. Dessutom ska ytterligare 10
miljoner kronor användas under nästa år till fortsatta
åtgärder för att främja export av svenska livsmedel.
För att stärka djurskyddet och förbättra hälsotill-
ståndet bland husdjur, försöksdjur och djur som hålls
i fångenskap har regeringen föreslagit mer pengar för
stöd till den försöksetiska prövningen och till en bätt-
re djurtillsyn. Centrala försöksdjursnämnden tillförs
ytterligare medel för att förstärka stödet till de för-
söksdjursetiska nämnderna. En del av pengarna bör
kunna användas för att öka forskningsstödet för ut-
veckling av alternativ till djurförsök. Ökad kunskap
om alternativ till djurförsök innebär att färre djur
behöver utsättas för djurförsök.
Arealstödet för år 2000 kommer att öka med ca
500 miljoner kronor. Det betalas ut i januari år 2001
och kommer då att uppgå till 3,7 miljarder kronor.
För att hålla utgiftstaket kommer arealstödet att beta-
las ut i början av januari.
Utöver dessa åtgärder infriar regeringen sitt tidi-
gare löfte om att jämställa jordbruket med tillverk-
ningsindustrin. Det betyder att jordbruket från den
1 juli 2000 slipper betala energiskatt på el och bräns-
len för uppvärmning och bara behöver betala halva
koldioxidskatten på bränslen. Det innebär en skatte-
sänkning för jordbruket med över 300 miljoner kro-
nor per år.
Fru talman! Vi har två partier här i riksdagen,
Centerpartiet och Kristdemokraterna, som har tagit på
sig spenderbyxorna. Jag ska för enkelhetens skull
ägna mig åt Kristdemokraterna. De gödslar i och för
sig inte mer pengar än vad Centern gör, men jag ska
ändå ta dem som ett exempel.
Hos Kristdemokraterna har särintresset vunnit
över allmänintresset. På område efter område sprider
partiet pengar i hopp om att de ska ge skörd i framti-
den.
Det ska sägas att Kristdemokraterna föreslår några
besparingar också. Partiet vill spara 25 miljoner kro-
nor på Statens jordbruksverk, 3 miljoner på Fiskeri-
verket och 15 miljoner på bidraget till distriktsveteri-
närorganisationen.
Men summorna blir betydligt större om vi i stället
tittar på Kristdemokraternas förslag till utgiftsökning-
ar. Anslaget för miljö-, struktur- och regionala åtgär-
der vill de öka med 551 miljoner kronor. Anslaget för
räntekostnader för förskotterade arealersättningar
m.m. vill man öka med 25 miljoner. Anslaget för
Livsmedelsverket vill man öka med 4 miljoner kro-
nor. Anslaget för åtgärder inom livsmedelsområdet
vill man öka med 20 miljoner, anslaget till Sveriges
lantbruksuniversitet med 4 miljoner och anslaget för
internationellt skogssamarbete med 1 miljon kronor.
Dessutom vill Kristdemokraterna sänka växt-
husnäringens koldioxidavgift med 8 miljoner. Man
vill behålla och justera REKO-stödet till trädgårdsnä-
ringen till en kostnad av 13 miljoner kronor och anslå
15 miljoner kronor till ett nytt statligt stöd till avby-
tartjänst.
Sammanlagt vill Kristdemokraterna gödsla jord-
bruksbudgeten med nästan 600 miljoner kronor ut-
över regeringens förslag. Det räcker inte med detta.
Partiet vill öka jordbruksbudgeten ytterligare fram-
över. Man vill att djurregistret ska finansieras över
statens budget i stället för att jordbrukarna själva får
betala avgifter. Det skulle kosta 8,5 miljoner kronor.
Dessutom vill man tillsammans med Moderata
samlingspartiet ta bort kartavgiften och finansiera de
digitala kartorna för jordbruksmark över jordbruks-
budgeten samt sänka skatterna inom jordbruksområ-
det ytterligare.
Vad detta kostar framgår inte av kristdemokrater-
nas reservationer och särskilda yttrande. Hur allt detta
ska kunna finansieras framgår inte heller. Frågan är
vilka andra delar av budgeten som kristdemokraterna
vill byta ut. Är det vården av våra sjuka och äldre
som ska få stå tillbaka när ett särintresse går före
allmänintresset i det kristdemokratiska samhället?
Fru talman! Jag tycker att vi så här på randen till
ett nytt årtusende ska vara visionära och diskutera
jordbrukets framtid i Sverige. Kristdemokraternas
reservationer och särskilda yttrande när det gäller
inriktningen av den svenska jordbrukspolitiken är i
det här sammanhanget en intressant läsning.
I reservation nr 13 avvisar kristdemokraterna en
snabb och radikal reformering av den gemensamma
jordbrukspolitiken. Enligt partiet skulle regeringens
förslag leda till att stora delar av jordbruksmarken
avvecklas. Det är intressant att de annars så mark-
nadsliberala kristdemokraterna förespråkar en hårt
reglerad gemensam jordbrukspolitik - en jordbruks-
politik som har lett till höga matpriser, till en produk-
tion som inte är ekologiskt hållbar och till att jord-
bruksbudgeten inom EU slukar nära hälften av den
totala budgeten.
Jag känner inte igen mig i Dan Ericssons och Ca-
roline Hagströms beskrivning av regeringens jord-
brukspolitik. Som socialdemokrat anser jag, i likhet
med vad miljö- och jordbruksutskottet tidigare har
framhållit, att det är viktigt att det finns ett levande
jordbruk i alla delar av Sverige. Utgångspunkten för
Sveriges förhandlingar om reformeringen av den
gemensamma jordbrukspolitiken är de riktlinjer som
riksdagen lade fast efter förslag från regeringen i
propositionen om riktlinjer för Sveriges arbete med
jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska
unionen.
Enligt riksdagens beslut ska Sverige verka för en
jordbruks- och livsmedelspolitik inom EU vars över-
gripande mål ska vara att främja ett brett och varierat
utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en
hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion samt
bidra till den globala livsmedelssäkerheten. Enligt
beslutet ska jordbruksföretagens och livsmedelsföre-
tagens produktion styras av konsumenternas efterfrå-
gan och vara långsiktigt hållbar både från ekologiska
och från ekonomiska utgångspunkter.
Enligt regeringens förslag ska en hållbar jord-
bruks- och livsmedelsproduktion bl.a. främjas genom
en reform av jordbruks- och livsmedelspolitiken inom
EU, särskilt med avseende på ett successivt bortta-
gande av EG:s marknadsordningar och en avveckling
av gränsskyddet med hänsyn till internationella åta-
ganden. Reformerna ska kompletteras med riktade
stöd för anpassningsåtgärder som underlättar över-
gången från generella prisstöd till direktstöd samt
möjliggör utveckling av konkurrenskraftiga företag.
Reformerna av jordbrukspolitiken ska också
kompletteras med riktade miljö- och landsbygdsstöd
för att bevara och främja den biologiska mångfalden,
bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer och ett
varierat odlingslandskap, minimera miljöbelastning-
en, beakta behovet av en långsiktig hushållning med
naturresurserna samt medverka till landsbygdens
utveckling. Genom detta skapas möjligheter för en
långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig produktion
baserad på höga miljökrav och höga etiska krav för
djurhållningen. Detta är något helt annat än de två
kristdemokraternas beskrivning.
Hur ser då kristdemokraternas vision av inrikt-
ningen av den svenska jordbrukspolitiken ut? Hur vill
de stärka jordbrukets konkurrensmöjligheter? Något
alternativ till de socialdemokratiska förslagen om
reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken
presenterar de inte. Här finns inte heller ett ord om att
jordbruksföretagens och livsmedelsföretagens pro-
duktion ytterst alltid beror på att de lyckas producera
det som konsumenterna vill köpa. Konsumenten
verkar vara ett nödvändigt ont i den kristdemokratis-
ka jordbrukspolitiken. Konsumenternas uppgift ver-
kar framför allt vara att som skattebetalare betala
höjda bidrag till jordbruket.
Utöver att kristdemokraterna vill höja en lång rad
anslag och bidrag är deras enda förslag att sänka
skatterna. Kristdemokraterna vill tillsammans med
Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet sänka
energiskatten på el och eldningsolja, dieselskatten
och avgiften på handelsgödsel.
Flera av dessa skatter har regeringen redan lovat
att sänka. Regeringen har vid ett flertal tillfällen lovat
att jordbruket ska jämställas med tillverkningsindust-
rin på skatteområdet. Det betyder att jordbruket
fr.o.m. den 1 juli 2000 slipper att betala energiskatt på
el och bränslen för uppvärmning och bara behöver
betala halv koldioxidskatt på bränslen. Men det räck-
er inte för de borgerliga partierna. De vill gå ett steg
längre. De vill sänka skatterna på diesel och handels-
gödsel, dvs. skatter som har stor betydelse i arbetet
för ett mer miljövänligt och hållbart svenskt jordbruk.
Fru talman! Jag har ägnat tid åt att beskriva krist-
demokraternas löftespolitik, och den bild som jag har
gett stämmer också överens med de förslag som
Centerpartiet står för i årets budgetförslag. Man kan
säga att dessa två partier tävlar om böndernas gunst i
den tron att de ska få mer utrymme i tidningen Land
och mer beröm av LRF för att de ensidigt för fram
dess särintressen.
Moderata samlingspartiet har lagt fram ett förslag
som ligger 9 miljoner kronor under regeringens för-
slag. Folkpartiet har lagt fram ett förslag som ligger
39 miljoner kronor under regeringens förslag. Detta
visar hur enormt långt från varandra de fyra borgerli-
ga partierna ligger. Man kan inte föreställa sig att de
skulle kunna föra en gemensam jordbrukspolitik,
även om vi i EU har en gemensam jordbrukspolitik.
Hur ska det bli i Sverige med så stora skillnader mel-
lan er?
Jag vill slutligen rikta ett stort tack till ut-
skottskansliets personal för att den har arbetat hårt
med budgeten och med regeringens skrivelse. Jonas
Ringqvist inledde sitt anförande med att framföra ett
tack, och jag vill i min tur tacka Jonas Ringqvist,
Kjell-Erik Karlsson, Maggi Mikaelsson och Miljö-
partiets representant Gudrun Lindvall för alla sena
kvällar och nätter som vi har arbetat med att få fram
utskottsskrivningarna. Tack för det jobbet!
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan i dess helhet och avslag på samtliga
reservationer.