Fru talman! I det betänkande som nu är föremål
för debatt behandlas regeringens proposition Inköp av
bränsle och alkohol utan punktskatt. I betänkandet
föreslås ändringar när det gäller förfarandereglerna
för punktskatter på mineraloljeprodukter samt alko-
hol- och tobaksvaror.
Dessutom behandlas fyra motioner om reducerad
mervärdesskatt för förlust av kontanta medel genom
stöld och rån. Motionerna har väckts under den all-
männa motionstiden 2000.
Såväl de motioner som väckts med anledning av
propositionen som de som väckts under allmänna
motionstiden föreslås bli avslagna.
Om jag börjar med förslagen om inköp av bränsle
och alkohol utan punktskatt, finns det för såväl alko-
holprodukter som energiprodukter användningsområ-
den som innebär att skatt inte ska tas ut. Det gäller
t.ex. om alkoholen används för att framställa en an-
nan produkt eller om bränslet används till annat än
motordrift eller uppvärmning.
Det finns i princip två sätt att uppnå skattefrihet.
Dels kan det ske genom avdragsrätt, dels kan det ske
genom en försäkran från köparen att bränslet eller
alkoholen ska användas till godkänt ändamål.
Skälen för en lagändring är att dagens försäkrans-
system vid flera tillfällen har utsatts för omfattande
missbruk. När det gäller alkohol finns det ett fall som
ensamt svarar för ett skatteundandragande på ca 157
miljoner kronor. Även på bränsleområdet finns det
fall där personer använt systemet i syfte att undandra
skatt.
Dagens system innehåller således ett antal brister.
På energiområdet är i princip hela försäkranssystemet
en affär mellan upplagshavarna och de som lämnar
försäkran. De senare finns inte registrerade, och en
kontroll kan därför bara ske i samband med en revi-
sion hos upplagshavaren.
Den som får köpa alkohol skattefritt behöver inte
heller vara registrerad hos beskattningsmyndigheten,
eftersom tillståndet ges av Läkemedelsverket. Det
finns därför stor risk för att reglerna om skattskyldig-
het när varor används på felaktigt sätt inte efterlevs.
Ett annat problem med dagens system är att be-
skattningsmyndigheten inte kan hindra oseriösa aktö-
rer från att använda sig av möjligheten till skattefria
inköp. Dessutom kan den som hanterar alkohol på ett
felaktigt sätt fortsätta att göra skattefria inköp så
länge som tillståndet hos Läkemedelsverket inte är
återkallat.
Fru talman! I betänkandet föreslås att det nuva-
rande systemet för skattefria inköp av alkohol och
bränsle ersätts med ett förfarande där inköpen förut-
sätter att köparen är godkänd av beskattningsmyndig-
heten som skattebefriad förbrukare. Det är endast den
som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden
och omständigheter i övrigt är lämplig som ska kunna
godkännas. Ett godkännande som skattebefriad för-
brukare ska kunna återkallas. Lagändringen innebär
att systemet blir mer enhetligt och att kontrollmöjlig-
heterna från skattemyndigheten förbättras.
I propositionen föreslås att det ska vara möjligt att
besluta om s.k. tredjemansrevision i ärenden om
återbetalning. Utskottsmajoriteten delar uppfattningen
att det finns behov av tredjemansrevision, främst vid
återbetalning enligt lagen om skatt på energi, och då i
synnerhet vid värmeleveranser till industriföretag och
växthusodlare. Värmeleverantörer kan genom åter-
betalning få skattenedsättning på bränslen och el som
använts för att framställa värme, om värmen har leve-
rerats för tillverkningsprocess i industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växt-
husodling.
När det gäller kontroll av en ansökan om återbe-
talning av skatt avseende värmeleveranser är det inte
tillräckligt att kontrollera den som ansöker om åter-
betalning, utan även det företag dit värmen levererats
måste kontrolleras.
Med nuvarande regler måste beskattningsmyndig-
heten först förelägga tredje man, dvs. det företag dit
värmen levererats, att ge in uppgifter som tar sikte på
hur verksamheten bedrivs för att därefter, utifrån de
uppgifter som kommer in, genom en revision kunna
göra en mer omfattande kontroll av att uppgifterna är
riktiga, dvs. att förutsättningarna för återbetalning är
uppfyllda.
Detta är en onödig omgång. Dessutom kan det va-
ra svårt att utforma föreläggandet till tredjeman på ett
från kontrollsynpunkt effektivt sätt.
Utskottsmajoriteten delar därför regeringens upp-
fattning att beskattningsmyndigheten bör ges befo-
genhet att besluta om revision hos tredjeman, dvs. att
direkt rikta en revision utan föregående föreläggande.
På denna punkt har Moderata samlingspartiet re-
serverat sig. De menar i reservationen att nuvarande
regler är fullt tillräckliga.
Fru talman! Det är, som jag ser det, väl motiverat
att av Moderaternas talesman i ärendet Marietta de
Pourbaix-Lundin få svar på frågan om det inte är
rimligt att ge skattemyndigheterna förutsättningar för
att på ett effektivt sätt utföra kontroller och därmed
minska risken för skatteundandraganden då dagens
system, som jag här har beskrivit, visat sig ha uppen-
bara brister.
Enligt mitt sätt att se det är det de seriösa företa-
gen som blir vinnare med en förbättrad kontrollmöj-
lighet. Jag vågar t.o.m. påstå att vi får en ökad rätts-
säkerhet genom att ge skattemyndigheterna rätt att
göra tredjemansrevision.
Fru talman! I betänkandet föreslås också att riks-
dagen ska avslå motioner som avlämnats under all-
männa motionstiden om reducerad mervärdesskatt för
förlust av kontanta medel genom stöld eller rån.
Fr.o.m. 1999 års taxering föreligger en viss av-
dragsrätt vid inkomstbeskattningen för förluster av
kontanta medel i näringsverksamhet genom brott.
Enligt proposition 1996/97:154 övervägde regeringen
att också föreslå regler som skulle göra det möjligt att
ändra underlaget vid mervärdesbeskattningen när
förluster uppkommit genom brott, t.ex. stöld.
Enligt regeringens bedömning då tydde emellertid
en genomgång av EG-rätten på att EG-reglerna inte
medgav att Sverige införde regler för ändring av
beskattningsunderlaget i sådana fall då vederlaget har
stulits. Dessutom ansåg regeringen att ett införande
av en rätt till ändring av beskattningsunderlaget
skulle strida mot mervärdesskattelagens grundläg-
gande principer. Regeringen föreslog därför inte
några regler som skulle göra det möjligt att ändra
underlaget.
Skatteutskottet, som beträffande denna fråga då
var enigt, ställde upp på regeringens bedömning.
Med hänvisning dels till tolkningen av EG-rätten,
dels framför allt till att ett tillmötesgående av motio-
närernas önskemål skulle ge upphov till problem då
det gäller hanteringen av gjorda avdrag för ingående
mervärdesskatt, försäkringsfrågor m.m. avstyrker
utskottsmajoriteten yrkandena i motionen.
Med det jag har anfört, fru talman, yrkar jag bifall
till skatteutskottets förslag i dess helhet i betänkande
26 och avslag på samtliga reservationer.