Fru talman! Företagandet i Sverige söker nya
former. Strukturomvandlingen är inte unik för Sveri-
ge utan sker världen över i industriländerna. Det är en
utveckling som inte minst kännetecknas av att varor,
tjänster, människor och kapital alltmer rör sig över
nationsgränserna. Det är på många sätt en positiv
utveckling, men den ställer samtidigt delvis nya krav
på politiken. Vi ser behov av internationella styrin-
strument och ibland av övernationella beslut, t.ex. i
EU, när behoven av en bättre konkurrenslagstiftning
lyfts upp på dagordningen. Vi ser det särskilt tydligt
när företag i all hast bestämmer sig för att flytta och
inte ta ansvar för de anställda som finns kvar på or-
ten. Då behövs spelregler för företag och länder att
arbeta efter.
Större och friare marknader skapar stora möjlig-
heter men också ett behov av regler för att skydda
enskildas rättigheter. Den strukturomvandling som
har pågått under en längre tid varken kan eller vill vi
stoppa. Däremot kan de negativa konsekvenserna
förebyggas genom aktiva och framåtsyftande åtgär-
der. Internationaliseringen av företag är lite av en
trend, men det finns också en utvecklingspotential av
flera småföretag eller nya branscher som växer fram
och nischas inom ett område - till en alldeles speciell
vara eller en alldeles specifik målgrupp.
Fru talman! Därför är ett stärkt rättsskydd för pa-
tent en fråga där jag ser att politiken skulle kunna
göra en skillnad. Som det ser ut i dag är rättsskyddet
för patent i det närmaste obefintligt för en enskild
uppfinnare eller för en småföretagare. Man saknar
helt enkelt de ekonomiska möjligheterna att skydda
sig mot ett patentintrång.
Vid ett besök jag gjorde hos Börje Johansson på
Villab AB i Båstad - en av våra många kreativa
entreprenörer - uppmärksammade han mig på den
moment 22-situation en uppfinnare med små resurser
lätt hamnar i, dvs. att inte ha resurser att bevaka och
framför allt att driva processer för att försvara sitt
patent eller mönsterskydd. Dessa svårigheter tar jag
också upp i min motion, Rättsskyddet för patent, som
behandlas i det här betänkandet.
Den enskilde uppfinnaren och småföretagaren har
inte särskilt stora möjligheter att göra sin röst hörd
och få saker rättsligt prövade. Att driva en process
mot den som har gjort intrång i ens uppfinning blir
uteslutet redan på tankestadiet. Jag tror att ett stärkt
rättsskydd för patent skulle öka incitamentet för
många kvinnor och män att våga satsa på sin idé.
Oavsett om de någonsin behöver praktisk hjälp av
rättsskyddet har det principiell betydelse att det finns.
När vi nu har ett statligt verk som handhar patent-
och registreringsfrågor är det inte orimligt att det
också finns ett statligt ansvar för att se till att patent-
systemet fungerar och kan upprätthållas. Det är inte
heller utan anledning som frågan tidigare har varit
aktuell för diskussion. Vid det tillfället, 1998, stupade
frågan på att det inte fanns tillräckligt med privata
intressenter och finansiärer för att kunna finansiera
rättsskyddsförsäkringen, detta trots att regeringen
hade förklarat sig beredd att tillskjuta medel för initi-
alkostnaderna.
Det var för fyra år sedan. Hur ser intresset ut i
dag? Det vet vi egentligen inte förrän vi har aktualise-
rat frågan på nytt.
I den rapport som NUTEK lämnade 1998, Rätts-
skyddsförsäkring för patent, föreslår man lösningar
med möjligheter att utveckla ett rättsskydd på nordisk
och europeisk nivå. Det vi vet i dag är att lösningen
med en europeisk rättsskyddsförsäkring inte är aktuell
inom en snar framtid. Självklart bör vi verka för att
det på sikt kan skapas en hållbar lösning, där ett rätts-
skydd för patent kan tillämpas på EU-nivå och över
nationsgränserna.
Vad gör vi då till dess? Behovet av att värna en-
skildas rättigheter är uppenbart i dag. Låt oss därför
så länge arbeta för att först hitta en hållbar lösning
nationellt i Sverige. På det viset kan Sverige också bli
föregångare på området och stå i framkant när vi
tillsammans med andra länder ska utforma det euro-
peiska rättsskyddet. Min förhoppning är därför att
lagutskottet kan återkomma med ett initiativ i frågan.
Med dessa synpunkter vill jag yrka bifall till för-
slaget i lagutskottets betänkande 17.