Fru talman! Återigen ska vi diskutera ett motions-
betänkande som rör de immaterialrättsliga frågorna.
Våra olika ståndpunkter angående årets motioner har
varit kända ganska länge. Vi har diskuterat dem
många gånger. Jag inleder i alla fall med att yrka
bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 17 i
dess helhet samt avslag på samtliga reservationer.
Inledningsvis vill jag ge några kommentarer till
den reservation som Kristdemokraterna avgett beträf-
fande patentintrångsförsäkringen.
För det första har sanktionssystemet för patentin-
trång förstärkts av denna riksdag för inte så länge
sedan. I korta ordalag innebär detta att det rättsliga
skyddet för patentintrång faktiskt förbättrats för inne-
havaren av ett patent. Det är enligt min bedömning
alltför tidigt att säga något om de rättsliga effekter
som dessa förstärkningar inneburit ur skyddssyn-
punkt.
För det andra har den försäkring mot patentintrång
som tidigare var möjlig att teckna för uppfinnare visat
sig vara olönsam. Enligt uppgift är detta i mångt och
mycket ett resultat av att Sverige som marknad varit
alltför begränsad för de lönsamhetskrav en sådan här
typ av försäkring måste ha. Enligt uppgift har också
en inledande diskussion påbörjats från kommissio-
nens sida. Vad den diskussionen resulterar i har vi
säkert anledning att återkomma till.
För det tredje har regeringen faktiskt försökt
åstadkomma just det som reservationen efterlyser.
Trots initiativ inom detta område har arbetet med att
få intressenter att ånyo inrätta en patentförsäkring inte
visat sig vara möjligt att genomföra. Detta trots att
staten gett vissa utfästelser om att stå för vissa initial-
kostnader.
Vi socialdemokrater bedömer dessa fakta något
annorlunda än vad Kristdemokraterna tycks göra och
ser det i stället som naturligt att se vilka initiativ som
kan komma från EU:s sida. Skulle det visa sig att ett
förstärkt ekonomiskt skydd för patentinnehavare
skulle kunna komma till stånd genom en försäk-
ringslösning ser vi naturligtvis inga hinder för detta.
Fru talman! Vad gäller frågan om biotekniska
uppfinningar kan konstateras att regeringen under
föregående år har tagit fram en departementsprome-
moria som penetrerar frågan om rättsligt skydd för
biotekniska uppfinningar. Jag kommer inte att fördju-
pa mig ytterligare i de ståndpunkter vi har haft tidiga-
re. Men promemorian pekar ändå på ett par omstän-
digheter som kan vara av värde att lyfta fram i den
debatt som pågår.
Det är av stor vikt att en lagstiftning om rättsligt
skydd inarbetas i vår patenträtt. För denna ståndpunkt
kan bl.a. anföras de stora utvecklingskostnader som
den moderna bioteknikindustrin har innan en produkt
kan börja säljas på marknaden. Denna utveckling
kräver en ensamrätt för att de kostnader som läggs på
denna typ av projekt ska kunna motiveras ur investe-
ringssynpunkt.
En annan omständighet som lyfts fram är också
det angreppssätt vi har på de risker som biotekniken
för med sig. Kan det sägas vara rimligt att angripa
dessa risker genom att angripa patenträtten i första
hand? Borde vi inte i stället angripa de effekter som
en riskabel teknik och forskning för med sig? Att
inneha en ensamrätt innebär ju i första hand en eko-
nomisk garanti för att få avkastning på något man
uppfunnit. Om effekten av vad man uppfunnit är
skadlig eller på annat sätt oönskad borde det väl vara
bättre om detta förbjöds eller reglerades. På det sättet
förlorar ju innehavaren av patentet anledningen att ha
en ensamrätt då den ju blir ekonomiskt betydelselös.
Denna möjlighet pekar också regeringens promemo-
ria på, och kanske är detta egentligen det enda säkra
synsätt som vi kan möta den här utveckling med. Det
är en utveckling som rymmer fantastiska möjligheter
för människan men också okända risker.
Fru talman! Vidare finns det en reservation röran-
de patent på programvaror. Även detta är ett område
som kan ses som problematiskt. Det har inte minst en
del synpunkter från olika människor gett bevis på
under mina år här i riksdagen. I Sverige kan man i
dag inte patentera ett datorprogram. Ett datorprogram
är upphovsrättsligt skyddat.
Vad jag har kunnat utröna så siktar en framtida
harmonisering av patent på programvaror i den euro-
peiska gemenskapen inte i första hand på datormjuk-
vara som omtalas i de motioner som skrivits i ärendet.
I stället handlar det om speciella programvaror vilka
hänger intimt samman med en teknisk funktion. Vad
jag kan förstå skulle effekten av att inte kunna paten-
tera en sådan programvara också bli att den tekniska
funktionen inte skulle kunna patenteras. Det är en
effekt som jag tror skulle utesluta många goda upp-
finningar.
Vi har dock säkert anledning att återkomma till
denna fråga i framtiden då ett mer homogent förslag
finns att ta ställning till från regeringen och EU:s
sida.
Fru talman! Så till den reservation som berör sta-
tens engagemang i STIM:s styrelse. Jag nöjer mig
med att i denna del konstatera att vi från majoritetens
sida tycker att det fortfarande finns skäl för en statlig
representation i STIM:s styrelse.
Avslutningsvis vill jag nämna några ord kring den
reservation som vill överväga införandet av en are-
narätt. En frågeställning skulle kunna vara på vilket
sätt ett förstärkt upphovsrättsskydd i form av en are-
narätt skulle komplettera den bild av upphovsrätter
som vi har.
Vår bild av de populära idrottsevenemang som
sker i dag är i vart fall att de internationella förbunden
eller den olympiska kommittén inte direkt kan sägas
vara hotade i sina arrangemang varken ur ekonomisk
eller juridisk synvinkel. En förklaring till detta är
självklart att förbunden kan teckna lönsamma spon-
sor- och reklamkontrakt, men de har också intäkter
från försålda TV-rättigheter.
Vi har på grundval av nämnda resonemang svårt
att förstå vad en förstärkt upphovsrätt just inom detta
område skulle kunna bidra till. Vad jag vet är detta
inte heller något stort problem för den samlade id-
rottsrörelsen.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis återigen yrka
bifall till förslaget i lagutskottets betänkande nr 17
och avslag på samtliga reservationer hörande till detta
betänkande.