Herr talman! Jag skulle här och nu vilja ha ett
konkret svar på vad jag har lovat och inte hållit. När
man står i talarstolen och säger att jag har lovat och
inte hållit det jag lovat vill jag ha det konkret beskri-
vet. Det kräver jag.
När det gäller företagandet ska jag gå igenom nå-
got av vad vi gör. Vi utarbetar nu ett nationellt entre-
prenörskapsprogram som ska genomföras för att
främja positiva attityder till företagande hos ungdo-
mar.
Det som jag tycker att man kan vara kritisk mot
när det gäller företagsklimatet i Sverige är just in-
ställningen till entreprenörskapet. Det tror jag har att
göra med att vi har en gammal struktur i Sverige som
väldigt mycket handlar om stora företag och stora
företags villkor. Det finns också en lite avvisande
attityd hos människor generellt sett till detta med
entreprenörskap, att vara lite annorlunda och våga.
Det gäller från skolåldern och upp till vuxen ålder.
Jag kan ge många exempel på det, inte minst från min
tid som landshövding i Norrbotten. Det som jag tror
är det viktigaste är entrepnörskap.
Sedan ska en försöksverksamhet med entreprenör-
skap och teknikskolor startas på samma sätt som vi
har gjort med kommunala musikskolor, det som ju
faktiskt har varit så framgångsrikt. Ett generellt mik-
rolån för ny- och småföretagare hos ALMI Företags-
partner kommer att införas under 2002. Flera statliga
aktörer som stöder små- och medelstora företags
kapitalförsörjning - såväl NUTEK, ALMI och In-
dustrifonden som Stiftelsen Innovationscentrum - har
nyligen enats om att samordna resurserna bättre för
att öka effekterna av sina insatser. För småföretagare,
för att man ska kunna starta småföretag, handlar det
faktiskt mer om detta än om de generella skatteregler
som man ofta hör moderaterna tala om.
Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp för att se
över möjligheterna att utveckla en mer omfattande
lånegarantimodell och stödja framväxten av kreditga-
rantiföreningar. Företagarguiden vidareutvecklas för
att företagen lättare ska hitta rätt information på In-
ternet. 24 olika myndigheter deltar i arbetet med att
utveckla portalen.
Förenklad registrering av företag på Internet
kommer att genomföras genom att samarbetet mellan
Riksskatteverket och PRV, alltså Patent- och registre-
ringsverket, i projektet Kontakt-N, som vi kallar det,
ska fullföljas. Skattefrågorna för fåmansbolag beva-
kas med hög prioritet, exempelvis 3:12, om genera-
tionsskifte, avkastning i små företag, orimliga skatte-
effekter vid andelsutbyte av småföretag och förenk-
lingsutredningens förslag. Jag vet inte att man har
begärt att få skjuta upp det ytterligare. Enligt den
information som jag har kommer detta att läggas fram
i juni.
Där kan jag nämna en sak som jag tycker är all-
varlig och som inte fungerar bra. Det är just det här
med generationsskiftet. Där finns det problem när
man i familjeföretag, småföretag, för över detta. Det
anser jag vara det kanske viktigaste. Sedan finns det
också annat rörande 3:12-frågor.
Sedan har vi översynen av gränsvärden inom re-
dovisningslagstiftningen. Arbetet har två syften, dels
att göra regelverket mer genomskådligt och enhetligt,
dels att förenkla för mindre och medelstora företag.
Ett antal seminarier - stora sådana - om innova-
tionsklimatet kommer att anordnas under våren.
Detta gör vi tillsammans med Svenskt Näringsliv
för att få en diskussion om just en fråga som är viktig,
och den kan jag rubricera enligt följande: Det handlar
också om företagens förpliktelse att vara en del i
tillväxtpolitiken, inte bara om politikens oförmåga. Vi
måste också få en diskussion mellan näringslivet och
alla aktörer om företagens förmåga att också ta till
sig, förändra och vara en del i den utveckling som
sker i samhället. Det får inte bara vara den här ensidi-
ga debatten om politikens oförmåga.
Vi ska ha möten med företagare om näringskli-
matet med inriktning på ungt företagande den 19
mars för att nämna en annan viktig, om än kanske
liten, punkt i detta sammanhang.