Herr talman! Bakgrunden till att vi står här och
diskuterar nyföretagandet är inte bara konjunktursitu-
ationen, utan Sverige har också generellt sett en
ganska låg andel av befolkningen som sysselsätter sig
med nyföretagande. Vi ligger långt efter USA och
Skandinavien i övrigt.
Som näringsministern nämnde i svaret har ITPS
lämnat en omfattande statistik, bl.a. över antalet ut-
flyttade företag år 2000. Antalet nettoutflyttade upp-
gick till 1 250 företag, och denna utvecklingstakt
accelererar. Det är mot denna bakgrund som det är
viktigt att nyföretagandet ökar.
Vad som är mycket lättare än att vidta speciella
stödåtgärder för vissa grupper är att underlätta driv-
krafterna för entreprenörerna. En av entreprenörernas
viktigaste drivkrafter är att kunna vara oberoende. I
oberoendet ligger också en stark balansräkning och
en hög självfinansieringsgrad.
I dagens system, Björn Rosengren, är våra skatte-
regler direkt kontraproduktiva. Exempelvis beskattas
eget kapital mycket kraftigare än lånat kapital. Eget
kapital beskattas både hos företaget och hos ägaren.
Skatten kan bli upp till 50 % medan lånat kapital
beskattas med 30 %. Vi är snart ensamma om att ha
förmögenhetsskatt, och den dränerar också riskkapi-
talmarknanden både på incitament och på utbudet av
kapital.
Vi har t.o.m. sett här i vinter att pomperipossaef-
fekter kan inträda om småföretagaren säljer sitt före-
tag i utbyte mot andra aktier. Dessa effekter existerar
ju inte för andra företag än just för fåmansbolag.
Mot den bakgrunden måste jag fråga Björn Ro-
sengren: Anser inte näringsministern att det nuvaran-
de skattesystemet är ett hinder för småföretagen,
särskilt med tanke på att småföretagare tar risker som
inte löntagare tar? Skattesystemet bygger ju på att
småföretagare ska beskattas som löntagare.
När man har utformat skattesystemet har man inte
tänkt på att en liten företagare tar inte bara finansiella
risker utan har också ofta lägre lön. De kanske inte
har råd att ta ut så hög lön utan får kanske låna till sitt
uppehälle. På det viset kan de också gå miste om
socialförsäkringsförmåner eftersom lönen ofta är
knuten till pensionsersättningar, sjukersättningar osv.
Den risken måste man också ta hänsyn till när
skattesystemet för småföretagare utformas, men det
har man inte alls gjort. Dessutom har småföretagare
ofta sämre villkor hos leverantörer. Småföretagaren
tar alltså en mängd risker som inte skattesystemet tar
hänsyn till.
Slutligen vill jag fråga näringsministern: Varför är
det så svårt att fatta beslut som generellt gynnar un-
derlättar för småföretagen? Man har en benägenhet
att ta till riktade insatser och bidrag till småföretagen,
men man har väldigt svårt för att komma med gene-
rella åtgärder.
Jag undrar när 3:12-utredningen kommer med sitt
förslag. Jag hörde i dag att det är försenat. Stämmer
det, näringsministern?