Fru talman! Jag förstår om Mats Pertoft är nyfiken på detta. Vi har nämligen lyckats med någonting ni har misslyckats med.
Vi har lite olika åsikter, och vi kanske har ganska olika visioner om man ser det i ett längre perspektiv - vad vet jag? Vi har dock, vilket vi kanske har lärt av den borgerliga historien, en väldigt stark övergripande hållning, att vi ska komma överens. Vi ska komma överens, och vi förhandlar till dess att vi är överens. Vi undviker så långt det är möjligt att ställa olika partier mot varandra. Vi kör inte över varandra utan försöker så långt som möjligt ta alla ombord.
Ibland blir det naturligtvis så att något parti känner sig överkört, men tittar man på det dagliga förhandlande som pågår i Regeringskansliet och i riksdagsgrupperna har vi i huvudsak lyckats. Vi har lyckats, till skillnad från tidigare borgerliga regeringar. Vi har nu hållit på i sex år och även dessförinnan, innan den första alliansregeringen tillträdde. Vi har en övergripande borgerlig ideologi, men vi har också en övergripande, väldigt väl knäsatt, arbetsmetod: Vi ska arbeta tillsammans för våra gemensamma mål, och vi ska hålla ihop regeringen.
Det har faktiskt inte varit några försök till sådana utbrytningar som vi har sett under tidigare borgerliga regeringar, där partier har lämnat och regeringen har spruckit. Den tiden är förbi. Det ligger nämligen så tydligt i vårt egenintresse att hålla ihop. Om vi inte gör det, Mats Pertoft, straffas vi av de allmänborgerliga väljarna. Den som bryter sig ur eller bråkar för mycket blir straffad av de allmänborgerliga väljarna.
Det är en förklaring så god som någon.