Fru talman! Jag har begärt ordet i denna interpellationsdebatt mot bakgrund av den tidigare interpellationsdebatt vi har haft om förtidspensioner.
Interpellanten har ställt alldeles utmärkta frågor och i texten visat på det som statsrådet efterfrågar, nämligen vilka åtgärder ni vill vidta för att få ned andelen sjukskrivna och förtidspensionerade.
Det finns en lista på möjliga uppstramningar av sjukskrivningsprocessen som minsann är väldigt viktiga. Man pekar också på problemet med rehabilitering som kommer väldigt få till del.
Det är en sak till som jag tror är viktig. Vi har sett rapporten från Försäkringskassan som heter
Sjukskriven i onödan?
Vi har sett några rapporter som handlar om kvinnor och sjukskrivning. Det framkommer att det saknas ett bra samarbete mellan försäkringskassa och sjukvård. Försäkringskassan visar att man remitteras runt. Varje gång får man vänta i kö. Så småningom har de kritiska åtta månaderna eller ett år gått. Den sjukskrivna personen är då på väg in i förtidspension.
I Stockholm har vi en enhet inrättad inom landstinget för rehabilitering. Den har under lång tid, initierad av den förra borgerliga majoriteten, arbetat med att få i gång ett fungerande arbete med Försäkringskassan. Det finns andra exempel i landet.
Det är en kritisk punkt. Jag skulle vilja komplettera Bo Könbergs frågor med att fråga: Vad har statsrådet vidtagit för åtgärder för att förkorta sjukskrivningar genom ett bättre samarbete mellan försäkringskassa och sjukvård?