Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig vad jag gör för bedömning av hur den sociala snedrekryteringen påverkats och kommer att påverkas av de reformer regeringen har genomfört och som har beslutats.
Så sent som den 16 februari i år hade jag nöjet att debattera med Mikael Damberg om just breddad rekrytering. Vid det tillfället underströk jag att jag är helt överens med Mikael Damberg om att den sociala snedrekryteringen är ett stort problem. Jag pekade då på några reformer som enligt regeringens bedömning har goda förutsättningar att inverka positivt på arbetet med breddad rekrytering. Jag nämnde gymnasiereformen som innebär en väsentlig kvalitetshöjning samt uppdraget till universitet och högskolor att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid respektive lärosäte. Jag nämnde också att regeringen tillfälligt har tillfört 10 000 högskoleplatser trots att många lärosäten inte når sina takbelopp.
Detta var den 16 februari. Sedan dess har regeringen presenterat flera förslag till reformer som enligt min bedömning ger ytterligare möjligheter att bredda rekryteringen.
Den proposition om ökad frihet för universitet och högskolor som regeringen överlämnade till riksdagen i mars i år innehåller förslag om att ge universitet och högskolor ökad frihet att anpassa verksamheten efter lärosätets egna förutsättningar och behov. Detta är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt i en alltmer globaliserad utbildningssfär och i en förlängning nödvändigt för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.
Ökad frihet innebär samtidigt ett ökat ansvar. Ett lärosäte som inte aktivt och målmedvetet arbetar med att bredda sin rekrytering riskerar att gå miste om ett antal duktiga studenter. Därutöver har mångfalden i sig ett värde för att bygga upp och behålla högkvalitativa miljöer såväl i utbildningen som i forskningen.
Jag har ett mycket starkt engagemang för att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan och menar att vi måste röja undan de hinder, såväl sociala och etniska som geografiska, som ligger i vägen för att alla människor ska kunna nå sin fulla potential. Därför är det nödvändigt med åtgärder också utanför högskolan. Här vill jag nämna regeringens förslag till ny skollag, som innehåller en lång rad åtgärder för att förbättra skolan. Bland annat förtydligas huvudmannens ansvar för att eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning.
Min bedömning är således att de reformer som regeringen har genomfört och de förslag som regeringen har presenterat sammantaget ger goda förutsättningar för att minska den sociala snedrekryteringen. Att alla talanger och begåvningar tas till vara har stor strategisk betydelse för Sveriges konkurrenskraft, men det är framför allt en fråga om att ge alla människor, oavsett social och ekonomisk bakgrund, likvärdiga chanser att genom egen ansträngning förverkliga sina ambitioner.