Fru talman! Regeringens arbete för att stärka exporten är bland annat stärkt rådgivning och många generella insatser för att förbättra grundläggande villkor för företagen. Det handlar om satsningar på företagen bland kvinnor och invandrare, regelförenklingar, som vi har debatterat nyligen, samt privatiseringar även av statliga bolag. Grundstenen är givetvis prioritering av långsiktigt hållbara offentliga finanser.
Regeringen satsar särskilt på exportfrämjande inom bland annat miljöteknik, livsmedel och svenskt kunnande inom hälso- och sjukvård, vilket oppositionen noterbart yrkar avslag på och säger att man ska satsa på andra områden.
Därtill - det är viktigt att ha med i bilden - satsar regeringen också på att öka kompetensen och nätverken hos de så kallade kosmopoliterna, det vill säga företagare med utländsk bakgrund som är verksamma i Sverige.
Allt handlar inte om att sätta till mer pengar, utan det handlar också om att utnyttja den struktur och den kapacitet som finns i ett land.
Vi har också sett att exportfrämjandet i fråga om statliga exportkreditgarantier har höjts från 200 till 500 miljarder kronor. Svensk exportkredit fick också ett kapitaltillskott under kristidsåren med drygt 5 miljarder kronor.
Det är en viktig funktion att svenskt näringsliv ska kunna vara konkurrenskraftigt. Det blir det om vi inte i utrikesförvaltningen behöver ta resurser för att lägga på annat, vilket tyvärr har blivit en konsekvens av beslutet att dra ned Regeringskansliets budget med 300 miljoner kronor. Det slog på Utrikesdepartementet med nästan hälften, och det slår tyvärr på exportmöjligheterna.