Herr talman! I detta betänkande behandlas frågor
rörande allergi och även andra folkhälsofrågor. Att
detta är viktiga frågor råder det en stor samstämmig-
het om i utskottet, och det är bra.
Vi vet att det finns ca 3 miljoner allergiker i Sve-
rige. Det inkluderar dem som lider av allergier i stort,
eksem och astma. Kurvan för dessa besvärssymtom
ökar faktiskt tämligen brant. Den stora ökningen av
antalet allergiker har kommit under de senaste de-
cennierna och beror troligen till allra största delen på
dålig inomhusluft som innehåller för höga halter av
damm, pollen, pälsdjursallergener och tobaksrök.
Men även ökade problem med fukt, och därmed
mögelutveckling, medverkar naturligtvis till ökning-
en. En mängd nya inrednings- och konsumentproduk-
ter bidrar sannolikt till utvecklingen av överkänslighet
hos befolkningen. Det har konstaterats i flera under-
sökningar att dålig yttre miljö medverkar till att fler
drabbas av allergier och astma.
Samhällets kostnader för allergier anges till ca 5-6
miljarder kronor per år. Det är en siffra som är från
1993. I huvudsak ingår sjukskrivning, produktions-
bortfall och sjukvårdskostnader i den summan. Men
kostnaden för förtidig död till följd av allergier ingår
dessutom. I hela arbetslivet sker ca 80 dödsfall per år
på grund av allergier. Åtgärder för att förebygga och
minska besvären för allergiker och astmatiker är sam-
hällsekonomiskt mycket lönsamma.
Herr talman! Jag vill inleda den andra delen av
mitt anförande med att yrka bifall till reservation 4.
Den gäller allergiframkallande ämnen.
Enligt Kemikalieinspektionens produktregister
finns ca 55 000 kemiska produkter i Sverige. Det
totala antalet ämnen kan uppskattas till mellan
10 000-20 000. Ett 80-tal ämnen finns uppförda på
Kemikalieinspektionens exempellista över aller-
giframkallande ämnen. Det totala antalet allergifram-
kallande ämnen i kemikalier är dock okänt. Generellt
kan sägas att det är ett mycket litet antal ämnen som
ingår i den överväldigande delen av kemikaliean-
vändningen.
Herr talman! En viktig förutsättning för att den en-
skilde, det allmänna och företag skall kunna välja bort
allergener är att produkter och varor märks. Konsu-
menter måste kunna lita på att de produkter de köper
inte innehåller allergiframkallande ämnen. Produktin-
formationen måste förbättras genom att allergifram-
kallande ämnen alltid deklareras på produkten på ett
lättbegripligt sätt.
Detta gäller både för kemikalier i stort samt för
hushållskemikalier, kläder, läkemedel och livsmedel.
Då detta innebär s.k. negativ märkning krävs någon
form av politiskt beslut. Säkerhet måste också uppnås
vad gäller biomaterial, dvs. sådant material som an-
sluts till, infogas i eller ersätter biologisk vävnad.
Exempel på detta är linser, konstgjorda leder, tand-
fyllningar osv. Riksdagen fattade ett viktigt beslut
våren 1994 som innebär att amalgam skall avvecklas
till år 1997.
Märkning och innehållsdeklaration av allergifram-
kallande ämnen i livsmedel fungerar ganska bra. EU-
medlemskapet hindrar inte fortsatt märkning. En fri-
villig överenskommelse som innebär att allergener i
livsmedel även fortsättningsvis kommer att deklareras
har slutits mellan Livsmedelsverket och livsmedels-
branschen.
Sverige kan dock inte ställa sådana krav på impor-
terade livsmedel. Det är angeläget att Sverige som
EU-medlem driver kravet på gemensamma obligato-
riska regler som innebär att alla allergener i livsmedel
deklareras. Det är också viktigt att få till stånd ett
förbud mot farliga azofärgämnen. Ett problem när det
gäller läkemedel är att särskild märkning av kända
allergiframkallande läkemedel saknas.
Textilier som innehåller formaldehyder måste för-
ses med upplysning om att plaggen måste tvättas
innan användning. Sverige bör som EU-medlem verka
för att gemensamma gränsvärden fastställs för for-
maldehydgivning från kläder och andra textilier.
Det är oerhört viktigt att människor som är aller-
giker har möjlighet att informera sig om vad olika
produkter innehåller. Det är viktigt att vi som parla-
ment signalerar detta i vårt arbete när det gäller EU-
bestämmelser.
Jag yrkar bifall till reservation 4 och i övrigt till
hemställan i betänkandet.