Fru talman! Olle Lindström har frågat näringsmi-
nistern vilka åtgärder som regeringen är beredd att
vidta för att de boende i älvdalarna skall hållas ska-
deslösa. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det
är jag som skall svara på frågan.
Översvämningarna har under de senaste åren varit
omfattande, t.ex. var vårfloden under 1995 i mellersta
och norra Sverige en av de största under detta århund-
rade. I samband med översvämningarna gjordes
mycket omfattande insatser från bl.a. den kommunala
räddningstjänsten, militären och olika frivilligorgani-
sationer för att skydda byggnader, hus och andra vär-
den. Statens räddningsverk redovisade under hösten
1995 det uppdrag som regeringen gav myndigheten att
utvärdera den kommunala räddningstjänstens sätt att
fungera i samband med översvämningarna under
hösten 1995. Den 26 oktober 1995 informerade jag
också riksdagen om översvämningarna under våren
1995.
Jag vill vidare erinra om att en särskild utredare,
Dammsäkerhetsutredningen, har sett över frågor om
dammsäkerhet och skydd mot översvämningar på
uppdrag av regeringen. I betänkandet Älvsäkerhet
(SOU 1995:40) finns ansvarsfrågan belyst. Utred-
ningen föreslår vidare att länsstyrelserna får i uppdrag
att, där det inte redan är gjort, bilda och leda älvsvisa
regionala samordningsorgan för flödesfrågor. Sam-
ordningsorganen skall bl.a. verka för att det görs ris-
kanalyser och riskzonskartor. Vidare föreslås ett till-
lägg till vattenlagen som skall göra det möjligt för
länsstyrelsen att besluta om en ökning eller en be-
gränsning av tappningen i en reglerad älv, om det är
nödvändigt för att avvärja fara för liv, hälsa eller
egendom. Avsikten är att ett ingripande skall kunna
göras på ett tidigare stadium än vad som nu är möjligt
med stöd av räddningstjänstlagen. Utredningens för-
slag har remissbehandlats och frågan bereds för när-
varande inom regeringskansliet.
Jag vill också nämna att staten varje år avsätter 25
miljoner kronor för förebyggande åtgärder mot jord-
skred och andra naturolyckor. Under åren 1987-1994
har 200 miljoner kronor utbetalats till kommuner för
sådana åtgärder. Av detta belopp har cirka en femte-
del avsett förebyggande åtgärder i samband med över-
svämningar. Under senare år har denna andel ökat.
Olle Lindström har berört frågan om ersättningar
till enskilda husägare för skador som uppkommit i
samband med översvämningar. Regeringens uppfatt-
ning är att det i princip är försäkringssystemet som
skall svara för det ekonomiska skyddet för enskilda i
samband med översvämningar. När ersättningsfrågor-
na tas om hand inom ramen för försäkringsskyddet
stimuleras de skadeförebyggande åtgärderna. Samma
syfte har självrisken i det enskilda försäkringsavtalet.
Av dessa skäl bör staten inte betala ut ersättning
för sådana skador som det går att försäkra sig emot.
Det kan emellertid inte uteslutas att det kan uppstå
särskilt ömmande fall med speciella omständigheter. I
sådana särskilt ömmande fall finns en möjlighet för
regeringen att efter prövning av det enskilda fallet
besluta om ersättning ex gratie. Antalet fall då ersätt-
ning beslutas på detta sätt har dock varit mycket få
under de senaste åren.