Fru talman! Jag vill vända mig till
arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund och säga
att jag tror att Västmanlands län har drabbats
hårdare än några andra län. Under den senaste
tiden gäller det framför allt regionen Köping--
Arboga--Kungsör, med tanke på den utslagning
som kommer att ske inom sjukvården. Det sker en
centralisering till länshuvudstaden, som det i länet
råder delade meningar om.
Jag skulle vilja ha arbetsmarknadsministerns hjälp
med att skapa en respit för regionen västra
Mälardalen för att denna skall kunna ta sig ur sina
problem. Det området skulle behöva bli ett
tillfälligt stödområde. Samtidigt kan man ställa
krav på politikerna i regionen så att de ser till att
det blir en respittid. När de första personerna
kommer att utförsäkras i slutet av 1996, enligt de
nya regler som kommer att antas, måste något vara
på gång. En långsiktig företagsamhet måste
stimuleras.
Som Göran Magnusson påpekade var vi några
politiker som besökte Västerås och fick det litet
hett om öronen. Jag skyllde inte ifrån mig på något
sätt. Jag talade bara om att jag inte kan ge någon
kortsiktig tröst i den situation som vi befinner oss i.
Vi måste se till att vi fram till 1996, när de första
utförsäkras, har ordnat ett bättre
sysselsättningsläge. Företagsamheten måste
komma i gång igen. Vi har nått vägs ände.
Det måste faktiskt konstateras att vi inte har
möjligheter att anställa så många fler i den
offentliga sektorn. Vi måste vara mycket
hovsamma med de offentliga utgifterna. Vi kan inte
höja skatterna, och vi kan inte heller låna
ytterligare. 1980-talets möjligheter togs inte till
vara. Socialdemokraterna tog inte Sverige ur krisen
under den här tiden. Det måste nu ske -- kanske
under något oordnade former. Jag beklagar detta.
Men jag kan samtidigt konstatera att skadan är
skedd. Jag vädjar till arbetsmarknadsministern att
göra något för att den här regionen skall få stöd
under en period. Ställ gärna krav på politikerna i
regionen.