STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmarknads-utredningen
Fru talman! Då tror jag att Niklas Wykman bekräftade det jag sa. Jag känner väldigt väl till hur utanförskapsmåttet kom till och hur det i panik yxades fram efter valsegern 2006 eftersom ingen, inklusive de borgerliga själva, riktigt kunde veta vad det var som de borgerliga hade talat om före valet.
Det är riktigt att även försörjningsstöd räknas som utanförskap. Då har vi alltså precis den situation jag talade om. Om man blir utkastad från olika typer av försäkringsstöd och inte söker något försörjningsstöd - till exempel i den form som statsminister Reinfeldt talade om runt 2010-2011 där man kan försörja sig genom att exempelvis få stöd av sin partner, sina föräldrar eller sina barn - räknas man enligt Niklas Wykman inte in i utanförskapet.
Det är precis det som leder till det som många forskare pekar på, nämligen att utanförskapsmåttet är oerhört dåligt. Det innebär att länder med välutvecklade socialförsäkringssystem och skyddsnät för medborgarna kommer automatiskt dåligt ut eftersom det ser ut som att många människor där är i utanförskap.
Motsatsen är att se på hur många människor som är sysselsatta. Det är det som är intressant att se - hur stor andel av befolkningen som är sysselsatt, det vill säga har jobb som man kan försörja sig på. Där visar det sig att Sverige klarar sig väldigt bra, och i dag klarar sig Sverige förstås bättre än när Niklas Wykmans partikamrater och Niklas Wykman själv var en del av regeringen. Traditionsenligt har det varit så i Sverige i modern tid: Det går inte så bra för landets ekonomi eller arbetsmarknad under borgerligt styre. Det fick vi se exempel på också senast.
Men det är bra att Niklas Wykman bekräftar den bild jag har, det vill säga att han använder det utanförskapsmått som i och för sig är värdelöst för att försöka förstå vad det är som händer i samhället.