Herr talman! Tack, Hans Karlsson, för det svar som jag har fått. Jag håller med statsrådet om att det krävs ett starkt engagemang från alla samhällssektorer om vi ska lyckas nå sysselsättningsmålet. Speciellt viktigt är det när det gäller personer som har funktionshinder.
Debatten i dag handlar om synskadade, och jag ser att vi har långt kvar innan vi når full sysselsättning för dem. I dag har bara cirka hälften av alla som är i yrkesverksam ålder ett arbete. Det är för övrigt långt kvar till att målet nås att hela samhället ska vara handikappanpassat, och det är ändå sagt 2010. Enligt min tolkning innebär det att alla som har ett funktionshinder och vill ha ett jobb ska kunna få det.
Därför är det med oro som jag ser att Försäkringskassan tolkar lagar annorlunda i dag jämfört med tidigare. I den nya tolkningen hänvisar de till Arbetsmiljöverkets bedömning av vad som anses som tillfredsställande arbetsmiljö. Fokus har ökat på arbetsmiljölagen och arbetsgivarens ansvar för olika anpassningsåtgärder.
Det är bra att statsrådet talar om att Försäkringskassan kan lämna bidrag till den som är anställd om det rör sig om ett hjälpmedel som faller inom arbetsgivarens ansvarsområde. Min fundering blir då om Försäkringskassans personal inte är medvetna om det eller om de är dåliga på att meddela arbetsgivaren att den synskadade har vissa rättigheter att få hjälp.
Statsrådet säger också att Försäkringskassan kan stå för kostnaderna för inläsning av facklitteratur. När jag talar med de synskadade får jag veta att Försäkringskassan har bekostat inläsning tidigare inom ramen för arbetshjälpmedel till funktionshindrade i arbetslivet. Men när synskadade numera ansöker om bidrag för att få tillgång till facklitteratur, avslås ansökningarna med motiveringen att det inte anses som hjälpmedel.
Herr talman! Någonstans måste det vara ett missförstånd eller okunskap om hur det ska fungera med hjälpmedel till synskadade. Det är något som statsrådet måste ta till sig och undersöka, som jag ser det.
Statsrådet Karlsson säger också att arbetsförmedlingen får lämna stöd till hjälpmedel med högst 50 000 kr när en person med nedsatt arbetsförmåga nyanställs. Om en synskadad har varit anställd flera år och det kommer nya hjälpmedel, vem ska då bekosta dessa om det bara är vid nyanställning som man kan få bidraget?
Hans Karlsson säger att regeringen inte har för avsikt att utöka uppdraget till arbetsförmedlingen så att de får ökat ansvar för att alla synskadade i yrkesverksam ålder ska kunna få ett arbete. Men om vi i Sverige har satt upp ett mål om att handikappanpassa samhället till 2010, vad innebär det då för de 50 % av alla synskadade som inte har ett arbete? Innebär det att målet om handikappanpassning inte ger en möjlighet för alla som vill ha ett jobb att få ett arbete? Sysselsättningsmålet är ett överordnat mål, säger ju statsrådet.