Herr talman! Jag kommer att minska ned mitt an-
förande något.
Regeringen har i den proposition vi nu behandlar,
1995/96:229, föreslagit skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus.
Folkpartiet har i många år föreslagit ett flerårigt
allergisaneringsprogram för att komma till rätta med
de dåliga inomhusmiljöer som finns i många fastighe-
ter, inte minst i våra kommuner. Detta miljösane-
ringsprogram är ett bättre alternativ än det förslag
som utskottsmajoriteten här företräder.
Jag yrkar inledningsvis bifall till reservation nr 1,
som är gemensam för Folkpartiet, Moderaterna och
Miljöpartiet, och till folkpartireservationen nr 4.
Regeringens förslag innebär att vi nu växlar från
ett system med bidrag till ett skatteavdragssystem -
något som för övrigt samtliga länsbostadsnämnder i
landet protesterat mot. De hävdar att ett återinförande
av skattereduktion skapar förvirring hos allmänheten
och byggbranschens aktörer. Länsbostadsnämnderna
önskar stabilitet med avseende på information och
vart man skall vända sig i exempelvis ROT-
bidragsfrågor, som berör byggandet - något som jag
tycker att man har lätt att förstå.
Med Folkpartiets förslag skulle man med ett fler-
årigt program komma bort från den ryckighet som
olika ROT-program, ibland hastigt ihopkomna, inne-
burit under de senaste åren. Ett flerårigt program
skulle kunna rikta sina åtgärder ännu mer än hittills
till att allergisanera exempelvis offentliga lokaler,
som daghem, förskolor, skolor, institutioner osv., där
vi vet att behoven är stora i många lokaler.
Låt mig först konstatera att vi i Sverige har ett i
förhållande till andra länder i många avseenden mo-
dernt och ofta väl utformat byggnadsbestånd.
Det som är problemet är de fastigheter som vi
ibland kallar för sjuka hus. Oftast är det byggnader
som har byggts de senaste 15-20 åren. En stor del av
dagens problem beror på att det ofta byggdes alltför
snabbt och alltför forcerat. Detta har bidragit till fukt
och mögel, radonproblem osv. Därtill kom de ovänta-
de effekterna på nya byggmaterial, olämpligt flyt-
spackel, golvlim osv.
Detta har, utöver dåligt byggda hus, skapat dåliga
inomhusmiljöer. Allergi har tyvärr utvecklats till
något av en folksjukdom, som uppemot 3 miljoner
svenskar i dag lider av. Ca 8 % av de vuxna lider av
astma, och särskilt oroande är att många barn har
drabbats. Man räknar med att två av fem är utsatta.
Det är ju faktiskt så att vi vistas kanske 90 % av vår
tid inomhus, i bostäder, skolor, daghem och på ar-
betsplatser. Rapporter från Byggforskningsrådet och
Folkhälsoinstitutet pekar på att allergierna har för-
dubblats under det senaste decenniet, och ökningen
fortsätter.
Herr talman! Om vi skall satsa på bidrag eller
skattesubventioner på byggåtgärder över huvud taget,
borde vi väl rikta insatserna på projekt som i första
hand kan ge positiva hälsoeffekter.
Miljöpartiet förhandlade förra året fram ett allergi-
saneringsprogram med regeringen. Så här ett år ef-
teråt kan man konstatera, som jag har uppfattat det, att
Socialdemokraterna inte längre står fast vid detta
program fullt ut. Det kanske kommer att förtydligas i
dagens debatt hur detta ligger till.
Vi har från Folkpartiet återigen aktualiserat vårt
förslag och våra idéer om att ett flerårigt program om
400 miljoner kronor per år, med en lägre kommunal
finansieringsgrad, bör förverkligas inom ramen för ett
sådant program. I dag måste en kommun stå för 70 %
av kostnaderna, medan den statliga stödnivån är på
30 %. Stödnivån borde enligt Folkpartiets förslag
höjas och bestämmas till 50 % av kostnaden. Då
skulle säkert fler kommuner vara intresserade av att
snabbare kunna allergisanera offentliga lokaler.
Ett flerårigt återkommande saneringsprogram ger
kontinuitet och förutsättningar för bättre planering.
Man kan då successivt bygga bort de hälsofarliga
lokalerna, så att människor slipper bli sjuka, och vi
skulle för samhället spara kostnader på flera miljar-
der, i form av mindre sjukskrivningar och mindre
sjukvårdskostnader.
Herr talman! Jag vill slutligen återigen yrka bifall
till reservation nr 4.