Fru talman! Jag välkomnar Göran Perssons in-
satser på sparområdet i Världsbanken. Jag tror att
Göran Persson har mycket att ge på det området.
Det motsäger inte det faktum att jag är skeptisk till
att det är finansministern och Finansdepartementet
som har ansvar för dessa frågor. Det är självklart att
man måste samarbeta. Vi utgår alla från att ni redan
i dag samarbetar intensivt med UD. Men det hjälps
inte. Frågorna ligger trots allt fel. Jag menar att den
frågan måste prövas ytterligare.
Jag fick inget svar av Göran Persson på frågan
om parlamentets och övriga svenska intresserade
medborgares roll i processen med de svenska syn-
punkterna på hur Världsbanken och de andra orga-
nisationerna fungerar. Hur ser Göran Persson på
det? Vore det inte ett bra initiativ av regeringen att
alldeles av sig själv komma med en årlig skrivelse
som vi får motionera om och komma med synpunk-
ter på. Vi skulle kunna ha en speciell debatt varje år
om dessa frågor.
Jag hade frågan om insyn uppe. Jag konstaterar
att insynen har blivit klart bättre genom gransk-
ningsorganisationen inom Världsbanken. Men inom
IMF finns inte motsvarande öppenhet, Göran Pers-
son. Varför det? Varför har inte Socialdemokraterna
gått i bräschen för detta?
Kristina Svensson tog upp frågan om IDA-
påfyllningen. Jag är också mycket intresserad av att
se hur ni tänker agera och hur aktivt ni kommer att
använda Världsbanksforum och de individer och
grupper i Sverige som har gedigna kunskaper och
mycket synpunkter och som redan har skrivit ett
mycket bra underlag för förhandlingarna. Det måste
ni från Finansdepartementets sida ha titta på!
Förhandlingarna har precis påbörjats. Något som
ligger bakåt och inte framåt i tiden är mötet i Mad-
rid i oktober - Världsbankens jubileum - där den
brittiske finansministern faktiskt lade fram ett för-
slag om att sälja guldreserven och på det viset få in
mer kapital och också få till stånd faktiska skuldav-
skrivningar och inte bara skuldlättnader. Det har
gått en tid, och Finansdepartementet måste väl ha
hunnit fundera på vad man tycker om detta.
Jag tycker personligen att det är intressant. Den
brittiske finansministern Kenneth Clarke har väl
inte gjort sig känd som varande den mest radikale
personen när det gäller att driva frågor för de fatti-
gaste i världen. Det här kan väl ändå vara ett steg på
vägen.
Till slut, fru talman, undrar jag om skuldav-
skrivningarna. Jag tycker att det är en väldig skön-
målning som Göran Persson gör när han skriver att
skuldkrisen inte är över, och speciellt inte i Afrika
och länderna söder om Sahara. Problemet är att
skulderna har ökat dramatiskt. Från 1980 till 1993
har de mer än fördubblats. Det där var väl ändå en
väl vacker beskrivning.
Jag vill liksom Birgitta Hambraeus gärna höra
om frågorna om gemensam valuta, valutaskatt osv.,
som också delvis finns med i Ingvar Carlssons FN-
rapport.