Herr talman! Jag är för ett alleuropeiskt samarbete.
Det kan genomföras främst genom ESK och
Europarådet. Jag är också för en ekonomisk
integration i övrigt, men det skall inte ske på de
villkor som Maastrichtavtalet föreskriver.
Den bästa lösningen är att det uttalas så många nej
runt om i Europa att man måste ompröva hela
Maastrichtavtalet och ge det rimliga proportioner.
Det är det som bör ske i första hand. Då kan
Sverige komma i en mycket bättre position. I andra
hand bör vi söka uppnå ett förbättrat avtal med
EU. I tredje hand bör enbart EES-avtalet gälla.
Det är de alternativ som finns.
Jag kan konstatera att opinionen mot EU inte bara
växer i Sverige. I Finland går nu enligt
opinionsundersökningar en majoritet emot. Vi vet
att denna majoritet är mycket stor i Norge.
Ulf Dinkelspiel talar på nytt om dynamiska
effekter. Han måste vara medveten om att de inte
kommer att inträda på kort sikt.
EU:s finanskommissionär Henning Christophersen
förklarade att hela EU:s inre marknad kommer att
ifrågasättas om EU-länderna misslyckas med att få
till stånd den monetära unionen EMU och den
gemensamma valutan. Medverkan i EMU -- i alla
fall i tredje fasen -- utgör en tvistig fråga. Jag undrar
verkligen om regeringen även på denna punkt
kommer att ge efter för motparten.
Stora och viktiga frågor återstår att behandla, bl.a.
miljöfrågorna. Viktiga krav på att Sverige skall få
behålla sina stränga miljövillkor har ställts. Men
EU-kommissionen accepterar exempelvis inte
svenska kadmium- och arsenikförbud, och inte
heller våra stränga miljölagar.
Är Sverige på väg att även här göra icke acceptabla
eftergifter?
Den viktigaste frågan rör Sveriges
självbestämmanderätt och vår alliansfria politik,
syftande till neutralitet i krig. Regeringen har
främst genom de moderata ministrarna varit otydlig
när det gäller den svenska säkerhetspolitiken. Det
måste vara ställt utom varje tvivel, oavsett
medlemskap i EU, att Sveriges alliansfrihet i fred,
syftande till neutralitet i krig, står fast.
Jag tycker att man talar med dubbla tungor från en
del håll. Klart är att Maastrichtfördraget
föreskriver gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
liksom gemensam försvarspolitik på längre sikt.