Herr talman! Det krävs ingen längre läsning av
regeringens skrivelse 1993/94:170 om
investeringsplaner för infrastrukturen förrän man
kan konstatera att skrivelsens innehåll om viktiga
och omfattande investeringar i trafikens
infrastruktur, som skall ske under den kommande
tioårsperioden, är mycket bristfällig.
Det är på gränsen till omöjligt att läsa sig till vilka
väg- respektive järnvägsinvesteringar som kan
fullföljas och vilka som kan påbörjas under
planeringsperioden. Det finns inte någon
redovisning av de överväganden som ligger till
grund för regeringens ställningstagande. Den
otydliga och knapphändiga redovisning av
investeringsplanerna som regeringen nu har
redovisat kommer utan tvekan att innebära
oklarheter inom näringslivet och berörda
myndigheter.
Mot den bakgrunden har vi socialdemokrater i vår
reservation 1 krävt att regeringen bör återkomma
till riksdagen med en mer omfattande, och framför
allt tydligare, redovisning av investeringsplanerna
för trafikens infrastruktur under perioden från år
1994 till år 2003.
I juni föregående år beslutade riksdagen om
investeringar i trafikens infrastruktur fram till år
2003. Beslutet innebär bl.a. att investeringar skall
göras i stomjärnvägar för 32 miljarder kronor, i
riksvägar för 40 miljarder kronor och i
länstrafikanläggningar för 9 miljarder kronor.
Det är stora satsningar som riksdagen har beslutat
om. Vi socialdemokrater yrkade dock på högre
belopp som hade inneburit ytterligare investeringar
som hade kunnat ge högre kvalitet på flera viktiga
vägstråk genom Sverige och dessutom flera
arbetstillfällen.
För järnvägen hade det inneburit att de stora
stråken för gods- och persontrafik i stort sett hade
kunnat färdigställas. Men som sagt, även om vi inte
fick majoritet för våra yrkanden är trots detta de
beslutande investeringsramarna av den
storleksordningen att regeringen borde ha gjort en
redovisning som inte ger utrymme för tolkningar
och tveksamheter.
I utskottsbetänkandet konstateras att regeringen
och Vägverket har redovisat olika målstandard för
bl.a. E 20-sträckan Göteborg--Örebro.
Det är med tillfredsställelse som jag konstaterar att
ett enhälligt trafikutskott har fastslagit att
Vägverkets förslag måste tolkas så att Vägverket
anser att betydande effektivitetsvinster kan uppnås
om man på sikt kan bygga ut E 20 till
motorvägsstandard.
Sammanfattningsvis anser utskottet att
riksdagsbeslutet från 1993 skall ligga fast. Det
innebär att den av Vägverket angivna
målstandarden kan uppnås. Därmed hoppas jag att
det nu en gång för alla har klargjorts att
målstandarden för E 20 Göteborg--Örebro är
motorvägsstandard.
Utskottet är fullt enigt om att det tidigare beslutet
om att skjuta upp upprustningen av Blekinge
kustbana bör gälla. Men på en för Blekinge län
viktig punkt är vi inte lika eniga. Det gäller det som
framgår av den socialdemokratiska reservationen
nr 2, som bifogats utskottets betänkande.
Vi anser att när regeringen fördelar medel för
upprustningen av kustbanan får detta inte innebära
negativa konsekvenser för övriga LTA-anvisningar
i Blekinge län. Ett bifall till vår reservation nr 2
innebär att fempartimotionen från Blekinge blir
tillgodosedd.
Med dessa något kortfattade kommentarer vill jag
yrka bifall till reservationerna nr 1 och 2 till
trafikutskottets betänkande 1993/94:TU30.