Fru talman! Vi skall i dag behandla tre IT-
skrivelser från regeringen. Kristdemokraterna kan i
mycket dela regeringens syn på IT-frågorna. Men om
jag skulle sammanfatta den kritik som vi ändå har är
det tre saker som vi saknar, nämligen bättre ledar-
skap, fiber åt folket och tuffare tag inför år 2000.
Varför behövs ett särskilt IT-ledarskap? Jo, bl.a.
därför att informationstekniken, eller IT, ger oss
enorma möjligheter att få nya tjänster, nya arbeten,
ökad kunskapsspridning och, rätt hanterad, en bättre
demokrati.
Men låt mig först stanna upp och ställa några kri-
tiska frågor. Är det bara fördelar med IT? Alla kan
väl inte jobba med datorer? Vad skall alla de andra,
som inte kan eller vill utbilda sig inom detta område,
göra? Och hur skall man kunna stoppa allt elände
som väller fram på Internet?
Man skulle kunna påstå att Sverige inte bara är
tudelat när det gäller synen på IT utan t.o.m. tredelat.
Vi har de som är på gränsen till fanatiska och gör
datorer och informationsteknik i övrigt till ett själv-
ändamål, som helt okritiskt hyllar allt som kommer
fram på dataskärmen och som tror att alla företagsi-
déer kan lyckas bara man har tillräckligt många dato-
rer och system till förfogande.
Sedan har vi de som ser datorn och Internet som
hotet om världens undergång. På Internet kan pedo-
filer sprida sin avskyvärda hantering. Recept för att
tillverka bomber kan fritt hämtas med känt resultat.
Denna mörka sida som ofta slår emot oss i form av
svarta rubriker skrämmer många människor i dag.
Och då tänker man inte på att IT i sig självt är neu-
tralt. All teknik kan ju användas både till gott och till
ont. En brevkonversation som jag nyligen har haft har
fått mig att tänka efter och försöka förstå de männi-
skor som känner sig skrämda av just IT.
Den tredje kategorin människor torde vara de som
inser att det finns två sidor av myntet - en mörk och
en ljus sida - och som väljer att satsa på den nya
teknikens möjligheter och samtidigt bekämpa det
destruktiva. Jag vill själv gärna tillhöra den sistnämn-
da kategorin.
Just av dessa skäl är det viktigt med ett bra ledar-
skap på IT-området. Det behövs goda föredömen som
pekar på möjligheterna samtidigt som de är beredda
att bekämpa det kriminella och det destruktiva. De
båda regeringarna som suttit sedan 1994 har i detta
sammanhang varit alldeles för passiva. Jag vet att det
har anslagits pengar till skolprojekt, jag känner till att
utredningar har startats, och jag vet att näringsminis-
tern har träffat Bill Gates i Malmö. Men det räcker
inte om det skall skapas tillväxt här i Sverige och inte
enbart i Silicon Valley. Bill Gates var 20 år när han
startade Microsoft 1975. 1998 redovisade bolaget
14 ½ miljarder US-dollar i intäkter och 4 ½ miljarder
US-dollar i vinst.
Hur många Bill Gates har vi i Sverige, och hur
många av dem tar sina idéer med sig utomlands? I
Finland har man ett framtidsutskott i parlamentet som
aktivt arbetar med framtidsfrågor, bl.a. på IT-
området. Vad betyder detta för tillväxtklimatet? Det
tål att fundera på.
Jag efterlyser en offensiv regering, som på rätt sätt
lyfter fram IT-frågorna i olika sammanhang - för
bättre tillväxt och för ökad kunskapsspridning, inte
bara för ungdomar utan även för de äldre - samt för
ökad tillgänglighet för funktionshindrade.
Bara detta att bankomaterna inte fullt ut är till-
gängliga för funktionshindrade är talande för hur
sakta utvecklingen går. Nu installeras visserligen
talsyntes för synskadade i vissa bankomater, men
sitter man i rullstol når man oftast inte ens upp till
tangentbordet. "Tänkte inte på det ."
Vad gäller skrivelsen om elektronisk handel har
utskottet i stort tillmötesgått kristdemokraternas mo-
tionsyrkanden, och vi står därför bakom utskottets
skrivning.
Frågan om den digitala infrastrukturen är mycket
viktig. Vem skall betala höghastighetskommunikatio-
nen? Vem skall ordna med "fiber åt folket"?
Alla skall kunna utnyttja möjligheterna med IT -
småföretagaren i en liten landsbygdskommun likaväl
som storföretaget i storstaden; distansarbetaren på ön
i skärgården likaväl som tonåringen på gymnasiet i
stan.
Kristdemokraterna anser att staten har ett huvud-
ansvar för infrastrukturen. Det innebär inte att staten
skall betala varje meter optisk fiberkabel som grävs
ned. Det mesta tror vi kan göras på rent kommersiell
basis. Men där inte marknaden räcker till måste staten
ta ett särskilt ansvar.
I väntan på att alla hushåll och företag i Sverige
får höghastighetsförbindelser borde man försöka få
ISDN-priserna att hamna på en rimlig nivå. Vi pekar
på det orimliga i att man får betala ca 2 000 kr i
Stockholmsområdet medan man på landsbygden kan
få betala 40 000 kr, i extremfallet upp till 60 000 kr
för en ISDN-anslutning. Vi vill att regeringen enga-
gerar sig i frågan.
Fru talman! Här yrkar jag bifall till reservation 7.
Slutligen: Vad händer på nyårsafton?
Regeringens skrivelse om 2000-problematiken ger
en bra översikt över hur det ser ut i samhället med
datoromställningen. Men tyvärr tickar klockan
snabbt, och medan vi talar här närmar vi oss årsskif-
tet. Vi vill inte sälla oss till domedagsprofeterna och
tro att allting skall stanna den 1 januari, men vi har i
vår motion pekat på ett antal brister och faror. Nu har
utskottet behandlat vår motion så bra att vi slipper
reservera oss.
Problemet är att innan bläcket har torkat i betän-
kandet framkommer nya uppgifter om osäkerheten
hos olika aktörer. Få vattenverk är 2000-säkra, påstår
TT. Försäkringsbolag ändrar sina klausuler och
frånskriver sig betalningsansvar för eventuella 2000-
problem i bilarnas datorer. Dagligen kan man se nya
uppgifter om osäkerheten. Här gäller det för regering-
en att driva på. Självklart har företag, organisationer
m.fl. ett eget ansvar, men till syvende och sist är det
stat och kommuner som måste se till att samhället
fungerar normalt den 1 januari år 2000. Vi vill se
tuffare tag från regeringen. Klockan tickar.