Fru talman! Samhällsomdanande kraft - ja, vi har
sagt det tidigare, men det tål att sägas igen. IT är inte
bara ett verktyg, IT förändrar hela vårt samhälle i
grunden. Det förändrar vårt sätt att leva, bo, arbeta
och kommunicera. Förändringen är så stor och ge-
nomgripande att vi i dag inte kan se vidden av den.
Sverige som IT-nation eller digitalt samhälle är i
fronten och skall så förbli.
Vi har sedan 1996, då riksdagen behandlade må-
len om de prioriterade uppgifterna för den nationella
IT-strategin, både vässat lagstiftningen och flyttat
fram positionerna inom så gott som samtliga sam-
hällsområden när det gäller IT. Informationstekniken
har så stor betydelse att den påverkar vår produk-
tionsförmåga, våra levnadsmönster och förutsättning-
arna att utveckla vår demokrati.
Det innebär i dag
1. att fortsatta insatser bör göras för att bygga ut en
digital infrastruktur för höghastighetsförbindelser
och att hushåll och företag i hela Sverige bör ges
möjligheter till goda förutsättningar att utnyttja
den nya tekniken,
2. att man bör underlätta för elektronisk handel för
nya affärsmöjligheter som drivkraft för sysselsätt-
ning och tillväxt samt ge konsumenterna ökade
möjligheter,
3. att man - vilket det är mest bråttom med - bör ge
arbetet med omställningen av datorer och IT-
system inför år 2000 högsta prioritet. Omställ-
ningsarbetet måste ske målmedvetet och kraftfullt
i alla samhällssektorer, dvs. myndigheter, kom-
muner, landsting, företag och organisationer.
Men vi börjar med den nationella IT-strategin som
skall stimulera användningen av informationsteknik
på ett sätt som befrämjar kreativitet, tillväxt och sys-
selsättning. Vi skall vara pådrivare och underlätta
utvecklingen genom att anpassa regelverket till de
nya förutsättningarna. Vi skall också på olika sätt
försöka hindra och förhindra att IT-utvecklingen
skapar nya klyftor i samhället, tvärtom.
I den nationella IT-strategin som vi föreslår skall
ligga fast finns tre områden som skall prioriteras i
syfte att främja utvecklingen av informations- och
kunskapssamhället. Det är rättsordningen, utbildning-
en och samhällets informationsförsörjning.
Under senare år har skillnaderna mellan olika
former av tele-, data- och massmediekommunikation
minskat. Denna utveckling har påverkat de olika
branscherna inom medie- och kommunikationsområ-
det. Marknaderna för de olika tjänsterna flyter sam-
man. Vi kan bara ta statens egna bolag och företag
som exempel. Telias marknadsplats på Internet, Pas-
sagen, och Postens motsvarighet, Torget, är fram-
gångsrika. Telias och Postens satsningar på mark-
nadsplatser på Internet har bidragit till att påskynda
Internetanvändandet i Sverige. Det är viktigt att även
våra samhällsägda företag och myndigheter inte stan-
nar i utvecklingen. Även de måste ges möjligheter att
möta framtiden på ett bra sätt.
Den svenska telemarknaden har under senare år
genomgått stora förändringar som påverkar statens
roll och ansvar. Avregleringen av telemarknaden har i
Sverige liksom i många andra europeiska länder med-
fört en helt ny lagstiftning. Det har blivit konkurrens
på nätet vilket har lett till lägre kostnader. Post- och
telestyrelsen har ansvar för att följa upp och redovisa
marknadsutvecklingen och regionala konsekvenser på
marknaden.
Det finns klara samband mellan IT och miljö.
Med möjlighet till distansarbete och distansutbildning
kan mycket resande sparas in. Många transporter
borde kunna samordnas och dirigeras effektivare med
hjälp av datakommunikation och datorstödd trafik-
ledning. Men informationstekniken minskar inte
automatiskt belastningen på miljön. Det finns all
anledning att följa utvecklingen mycket noga, t.ex.
transporter för Internetförsålda varor. Om informa-
tionstekniken skall utnyttjas för att öka medborgarnas
livskvalitet, måste vi följa utvecklingen och se till att
det går mot ett långsiktigt ekologiskt hållbart sam-
hälle.
Så till utgångspunkterna för en digital infrastruk-
tur. Informationstekniken har mycket stor betydelse i
arbetet med att stärka Sveriges konkurrenskraft och
utvecklingsmöjligheter. Den digitala infrastrukturen
skall vara tillgänglig också för olika grupper i sam-
hället, såsom unga, gamla, män, kvinnor, välutbildade
och lågutbildade, människor i hela landet, pensionä-
rer, invandrare och funktionshindrade. Genom en väl
utnyttjad informationsteknik kan hela vårt land ut-
vecklas. Men det blir inte så med automatik. Markna-
den klarar det inte helt själv. Vi måste ha en politisk
vilja och kompetens att styra informationssamhället
med en tydlig viljeinriktning.
Vi behöver en kapacitetsstarkare infrastruktur,
bl.a. tack vare den snabba teknikutvecklingen och
Internetanvändningen. En nationell utbyggnad av
digital infrastruktur för höghastighetsförbindelser är
nödvändig, och det behövs en samordning. Utveck-
lingen av ny teknik i dag är mest marknadsledd. Detta
medför att investeringarna i första hand görs inom
företagssektorn och att satsningarna sker inom tätbe-
folkat område - eller med aktörernas språk: där det
finns en kritisk massa.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare med
uppdrag att undersöka tillgången till avancerad in-
formations- och kommunikationsteknisk infrastruktur
ur ett regionalt och socialt perspektiv. Utredningen
skall kartlägga den befintliga infrastrukturen och
föreslå åtgärder. Uppdraget skall redovisas senast den
11 juni 1999. Vi får avvakta till dess utredningen har
lagt fram sitt förslag. Men det råder inget tvivel om
att vi vill ha en snabb, högkvalitativ digital kommu-
nikation i hela landet.
Den tekniska utvecklingen driver ständigt fram
nya och bättre produkter. Flera aktörer på marknaden
sätter press på priserna och tvingar fram nytänkande.
Det är därför fel att i lagstiftningen binda sig vid en
viss teknik, t.ex. ISDN. ISDN är inte, som bekant,
allena saliggörande. Det är tjänsten som sådan och
inte tekniken som skall regleras.
En samhällsstyrning av tekniken kan medföra fel-
bedömningar och stora felinvesteringar. Det är viktigt
att prisutvecklingen på telefonitjänster följs ur ett
konsumentperspektiv - som vi beslöt i samband med
de telepolitiska målen 1997.
Fru talman! Vi har ett nationellt program för IT i
skolan. Det omfattar förskoleklasser, grundskolan,
särskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Det finns
en delegation för en särskild satsning på IT i skolan.
Det är bra och nödvändigt. Men alla människor skall
kunna dra nytta av IT:s möjligheter. En kompetensut-
veckling för hela befolkningen behövs så att inte nya
klyftor uppstår. Äldre människor och vissa funktions-
hindrade kan om vi inte är uppmärksamma ha svårt
att utnyttja den nya tekniken. Även kvinnors möjlig-
heter bör särskilt beaktas i mån av att de utnyttjar IT-
tekniken alltmer och även driver företag den vägen.
Konsumenterna kan stärka sin ställning på mark-
naden. Det blir lättare att få tillgång till viktig infor-
mation och tillgång till ett större utbud av varor och
tjänster, vilket på sikt kan främja konkurrensen och
ge lägre priser. Informationstekniken kan även med-
föra förbättrad tillgång till service för vissa grupper
såsom äldre eller boende i glesbygd. Men för att kon-
sumenterna skall kunna dra nytta av tekniken krävs
IT-kunskap.
Med Internets starka framväxt har elektronisk
handel och andra former av elektronisk affärskom-
munikation blivit ett av de viktigaste användningsom-
rådena för informationsteknik. Vi bör uppmuntra
samspel med näringslivet och konsumentgrupper. Vi
vill ha ett effektivt regelverk, samordnade offentliga
aktiviteter samt en tillgänglig och säker teknisk in-
frastruktur i syfte att främja den elektroniska handeln.
På så sätt kan vi få ytterligare tillväxt i näringslivet,
bl.a. i de små företagen. Men vi skall också skydda de
enskilda konsumenterna.
Informationsteknik och elektronisk handel kan ut-
nyttjas som en drivkraft för regional utveckling. Men
förutsättningarna för landets olika regioner ser olika
ut. I storstadsregionerna finns marknadskrafter som i
många fall driver utvecklingen snabbt framåt. I regio-
ner med vikande befolkningsunderlag och svag sys-
selsättning kan främst kommuner, länsstyrelser och
landsting tillsammans med högskolor spela en aktiv
roll för att påskynda utvecklingen. Det finns många
regionala IT-projekt runt om i landet som visar ett
stort intresse för att ta till vara informationstekniken
som drivkraft för regional utveckling.
Så till vårt närmast liggande problem med 99 och
00, dvs. sekelskiftesproblemet. Vi har all anledning
att vara korrekta, dvs. vi skall varken negligera pro-
blemen eller haussa upp stämningen.
Frågan angående IT-omställningen inför år 2000
måste ges högsta prioritet. Riksdagen skall hållas
informerad om utvecklingen. Myndigheterna tar frå-
gan på stort allvar, och arbetet med att säkra de egna
verksamheterna har kommit en god bit på väg.
Vissa kommuner har inte kommit tillräckligt långt
i arbetet, vilket är oroväckande med tanke på distri-
butionen av el, värme och vatten, m.m. Störningar
inom kommunerna kan leda till konsekvenser inte
bara för deras invånare utan för samhället i stort.
Arbetstakten med IT-omställningen måste ökas vä-
sentligt bland små och medelstora företag liksom i
kommunerna för att undvika driftstopp och kedjeef-
fekter.
Alla - myndigheter, kommuner, landsting, före-
tag, branschorganisationer och andra aktörer - skall ta
sitt ansvar och driva på omställningsarbetet inför
2000-talet.
Vi förutsätter att regeringen i nästa skrivelse till
riksdagen redovisar vilka åtgärder som har vidtagits
eller kommer att vidtas för att avhjälpa eventuella
brister.
Sammanfattningsvis: IT är en samhällsomdanande
kraft som saknar motstycke. Vi ser stora möjligheter,
men också stora problem eller utmaningar, att klara
övergången. Barnen ser det redan som självklart att
ha en snabb kommunikation med hela världen - och
det är de som är framtiden.
Vi skall från samhällets sida ta vårt ansvar för
rättsordningen, utbildningen och informationsförsörj-
ningen. Jag yrkar med detta avslag på motionerna och
bifall till hemställan i betänkandet.
Jag skall avsluta med ett citat från Karin, 70 år, en
s-kvinna från Skövde. Hon skickade ett mail till mig
när hon hade sett min hemsida. Så här skriver hon:
"Jag har tidigare tyckt att ni i Stockholm är så långt
bort, jag har inte riktigt vetat vad ni håller på med. Nu
kan jag både läsa på Sverige direkt och se riksdagens
beslut och jag kan till och med maila till er direkt vad
jag tycker. Du Monica," skriver hon avslutningsvis
"du är längre bort nu när du är i Stockholm på veck-
orna men ändå känns det som om du är mycket när-
mare än förut."