Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 11.
Miljöpartiet de gröna har tidigare krävt en samlad
redogörelse till riksdagen för hur 2000-problemet
hanteras. Vi hälsar nu med tillfredsställelse att riks-
dagen har fått en sådan redogörelse.
Regeringen lämnar i skrivelsen en bild av det ak-
tuella läget i regeringen och de statliga myndigheter-
na beträffande arbetet med IT-omställningen inför år
2000. När det gäller det statliga sektorsansvaret och
kommunernas omställningsarbete reser skrivelsen
tyvärr fler frågor än den ger nöjaktiga svar.
Ett krav från Miljöpartiet på den redovisning som
nu givits var att den skulle innehålla vilka kostnader
för IT-omställningen som kan beräknas samt hur
dessa skall budgeteras. Det finns mycket knapphän-
diga kostnadsberäkningar i regeringens skrivelse. De
totala kostnaderna för omställningsarbetet uppskattas
till 1,1 miljarder kronor, men då hade nästan hälften
av de 180 myndigheterna inte gjort några kost-
nadsuppskattningar. En lång rad brister och osäker-
heter i lägesbedömningen räknas upp i skrivelsen.
Man konstaterar att det fortfarande finns en betydan-
de osäkerhet om vilka kostnader som omställningen
kommer att innebära för de statliga myndigheterna.
Regeringen förutsätter att myndigheternas omställ-
ningsarbete skall klaras inom befintliga ramar. Detta
skrivs i slutet av år 1998 då cirka ett år kvarstår och
statsbudgeten för 1999 är lagd.
Även med Statskontorets uppskattningar från ja-
nuari 1999 på 1,3 miljarder kvarstår kritiken.
Det mycket osäkra läget beträffande kostnaderna
för IT-omställningen är uppenbart oacceptabelt i en
fråga som handlar om miljardbelopp.
Miljöpartiet kräver att regeringen snarast åter-
kommer till riksdagen med en redovisning av IT-
omställningens beräknade kostnader inom det statliga
området och vilka konsekvenser detta har för stats-
budgeten.
Regeringen redovisar uppenbara problem med
styrningen av IT-omställningen inför år 2000. Man
har upprepade gånger uppmärksammat och ställt krav
på sina underlydande myndigheter att ta tag i proble-
men och redovisa analyser och resultat. Gensvaret
från de statliga myndigheterna har varit anmärk-
ningsvärt svagt. Det finns ingen analys i skrivelsen av
varför regeringen inte förmår styra sina egna myn-
digheter i denna fråga. Regeringen meddelar att man
under 1999 skall ställa krav på myndigheterna att alla
verksamhetsinriktade system skall vara åtgärdade,
testade och klara att tas i drift senast den 1 juni 1999.
Med hänsyn dels till den uppenbart svaga led-
ningsförmåga regeringen hittills haft, dels till den
stora eftersläpning som finns i omställningsarbetet i
de statliga myndigheterna, ställer Miljöpartiet frågan
om regeringen verkligen lyckas uppnå driftklara
2000-säkrade system inom ett halvår, som man före-
satt sig. Följdfrågan blir vad regeringen har för bered-
skap om man skulle stöta på ytterligare bakslag i
arbetet. Vilka kraftåtgärder finns förberedda om det
vid halvårsskiftet fortfarande finns samhällsfarliga
IT-system i de statliga myndigheterna? Om detta
finns inget att läsa i regeringens redovisning.
När man sedan vidgar frågeställningen till att inte
bara gälla de statliga myndigheternas egna system,
utan också tar in kommunernas IT-omställningsarbete
samt myndigheternas sektorsansvar för fungerande
samhällsviktiga funktioner såsom hälso- och sjuk-
vård, energi- och vattenförsörjning, transporter osv.,
blir det redovisade läget ännu mer oroande.
Regeringen konstaterar att med det underlag som
finns i dag kan regeringen inte med säkerhet uttala sig
om risken för störningar i de för samhället viktigaste
sektorerna. Vidare bedömer regeringen att det är
oroväckande att vissa kommuner inte kommit till-
räckligt långt i arbetet. Kommunerna står ju för
mycket viktiga funktioner som distributörer av el,
värme och vatten m.m. Miljöpartiet instämmer i be-
dömningen att utvecklingen är oroväckande inte bara
vad gäller kommunerna, utan också vad gäller myn-
digheternas sektorsansvar för samhällsviktiga funk-
tioner.
Än mer oroväckande är enligt Miljöpartiets me-
ning regeringens planerade åtgärder. Regeringen
planerar åtgärder i form av informationsinsatser,
uppföljningar och analyser för att åtgärda problemen
under första halvåret 1999. Dessutom har regeringen
uppenbarligen stor tilltro till att anpassningen skall
främjas genom en lokal debatt som ger ett tryck från
energiföretagens kunder t.ex. Även här måste vi ställa
frågan: Vad har regeringen för beredskap om man
skulle stöta på ytterligare bakslag i arbetet med att
med information, uppmaningar och kundtrycksska-
pande debatt påverka kommuner och sektorsmyndig-
heter att ta sitt ansvar? Vilka kraftåtgärder finns för-
beredda om det under andra halvåret 1999 visar sig
att omställningsarbetet för samhällsviktiga funktioner
inte nått tillräckligt resultat?
Miljöpartiet menar att en situation där otillräckli-
ga omställningsåtgärder för samhällsviktiga funktio-
ner identifierats men där staten förhåller sig passiv
inte kan accepteras. Vi antar att regeringen delar
denna uppfattning. Vi vill därför under våren 1999 ta
del av en redovisning av hur regeringen avser att
agera om IT-omställningen inför år 2000 under andra
halvåret 1999 fortfarande uppvisar brister som gör att
samhällsviktiga funktioner inte kan garanteras och
därmed hotas vid årsskiftet 1999/2000.
Kärnkraftsreaktorer bör vara stoppade under tim-
marna kring årsskiftet 1999/2000 om inte alla del-
system i ett kärnkraftverks hela drift- och säkerhets-
system har funktionstestats fullt ut av en oberoende
part, så att absolut säkerhet råder om att de inte reage-
rar fel för årtalet 2000, och om inte absolut säkerhet
råder om att kärnkraftverket klarar andra störningar
på elnät och andra försörjningssystem som kan befa-
ras inträffa vid detta årsskifte.
Detta gäller givetvis alla kärnkraftsreaktorer i hela
världen, men riksdagen kan bara ta ansvar för de
svenska reaktorerna.
Effekterna av en allvarlig incident eller ett reak-
torhaveri på grund av funktionsfel i något datorpå-
verkat system som beror på omställningen till årtalet
2000 måste vägas mot kostnaderna för att kärnkraft-
verken stoppas under timmarna kring årsskiftet
1999/2000. Effektbehovet under ca 36 timmar från
nyårsafton kl. 12.00 till nyårsdagen kl. 24.00 torde
vara lägre än under normala vinterdygn.
Många kraftkrävande industrier bör kunna stop-
pas för planerat underhåll under den aktuella tiden.
Detta förefaller rimligt, eftersom planerat underhåll
normalt kräver längre stopptider än de 36 timmar som
det här är fråga om. Vattenkraft kompletterad med
normal krafttillförsel från kraftvärmeverk bör därför
räcka till för att klara den nödvändiga energitillför-
seln under de aktuella 36 timmarna. Några kondens-
kraftverk och gasturbiner kan hållas driftklara i be-
redskap.
Ett stort antal tänkbara incidenter både inom
kärnkraftsindustrin och inom andra verksamheter har
sin grund i mänsklig oförmåga att förutse vad en
olycklig kombination av händelser kan få för effekter.
Ytterligare ett antal tänkbara incidenter har sin grund
i en oförmåga att reagera tillräckligt snabbt för att
avbryta olycksbringande händelsekedjor som utlöses
av oväntade händelser, respektive att i tid spåra fel-
källan och stoppa händelseutvecklingen eller länka
den in i mindre olycksbringande banor.
Vår bedömning är att riskerna för felfunktion i
något drift- eller säkerhetspåverkande datasystem är
väsentligt större vid omslaget till årtalet 2000 än de är
normalt. Därför bör de svenska kärnkraftsreaktorerna
vara stoppade under timmarna kring årsskiftet
1999/2000.