Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1993/94:72 om det statliga exportstödet

Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m), 1994-01-20 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Först till frågan om kontakter med

stora, medelstora eller små företag. Jag tycker inte

att vi skall stå här i kammaren och diskutera våra

egna umgängeskretsar. Jag kanske i så fall snarare

borde peka på våra praktiska erfarenheter. Simon

Liliedahl har varit verksam i ett storföretag, och jag

har varit verksam i ett småföretag. Men jag tror inte

att det betyder att inte också Simon Liliedahl

känner till rätt mycket om små och medelstora

företag. Jag kan försäkra att även jag kan en del om

storföretagen.

Jag försöker att göra en totalavvägning av det hela.

Till det vill jag säga följande. Vi talade om 100

exportsäljare. Simon Liliedahl tog själv det

exemplet. De 100 exportsäljarna är enbart avsedda

för små och medelstora företag, för att ta ett

exempel.

Den som läser den proposition som avgavs förra

året skall finna att syftet med den omläggning av

verksamheten som gjordes var att i ökad

utsträckning inrikta Exportrådets verksamhet just

på de små och medelstora företagen och låta de

större företagen i ökad utsträckning finansiera sin

egen verksamhet. Det har skett mycket i den vägen.

Det återstår säkert en hel del att göra. Men i denna

del är vi fullständigt eniga oavsett våra olika

utgångspunkter; storföretag, medelstort företag

eller litet företag.

Så till investeringarna. De ingår inte i Exportrådets

verksamhet. Men jag kan gärna diskutera dem --

även om det inte är mitt ansvarsområde -- till den

del det avser de 15 miljoner kronor som är avsedda

att stimulera ren information och konkreta

åtgärder för att locka investeringar. Det finns skäl

att åstadkomma en bättre samordning på detta

område. Vi skall återkomma till den frågan. Men

de viktigaste åtgärderna och målet är vi fullständigt

eniga om.

De viktigaste åtgärderna för att locka svenska

investeringar till Sverige är att skapa ett gott

företagsklimat, att skapa en förmånlig skattesits för

företagen och att avreglera. Man måste reformera

socialförsäkringssystemet så att det uppmuntrar

produktiviteten och effektiviteten och inte minst

skapa ett gott handelspolitiskt och ekonomiskt

klimat och ge företagen garantier för att de kan

konkurrera på likvärdiga villkor i Europa, en

marknad som tar 75 % av vår export.

Jag vill än en gång understryka att vi satsar stenhårt

på båda delarna, dels att förbättra de allmänna

konkurrensvillkoren här hemma, dels att skapa

likvärdiga villkor på i första hand den europeiska

marknaden. Därför är förhandlingar om

medlemskap i den Europeiska unionen av helt

avgörande betydelse för våra möjligheter att i det

långa loppet locka svenska företag att investera här

i Sverige och locka utländska investeringar till

Sverige.

Om företagen vet att de har likvärdiga

konkurrensvillkor på hela Europamarknaden

opererar de från det land där

konkurrensförutsättningarna i övrigt är de bästa.

Jag menar att Sverige har goda förutsättningar att

hävda sig i det avseendet med den politik som

regeringen för.

Låt mig slutligen gå över till frågan om

Exportkreditnämnden. Att Exportkreditnämnden

skall vara självbärande är grundat på en

internationell överenskommelse. Det gäller alla

exportkreditgarantiinstitut i världen. Det är ett sätt

att undvika illojal konkurrens.

Sedan går Simon Liliedahl ett steg längre och säger

att Exportkreditnämnden inte tar några risker. Då

frågar jag mig, Simon Liliedahl, hur det kommer sig

att de förlorade 3 miljarder kronor i Polen. Hur

kommer det sig att de har förlorat jättebelopp på

sydamerikanska och latinamerikanska marknader?

Visst tar de risker! Det är ett försäkringsinstitut

som löpande ser över sina metoder och som

löpande avstämmer sin konkurrenssituation med

andra länder i världen, inte minst inom ramen för

OECD-samarbetet. Jag vågar säga att EKN är

konkurrenskraftigt.

Därmed inte sagt att allt är bra. EKN omprövar

löpande sina arbetsformer. Jag mottar gärna

konkreta exempel på vad som skall göras så länge

de åtgärderna ligger inom ramen för det

internationella åtagandet att

Exportkreditnämndens verksamhet skall vara

självbärande. Vi kan inte ge avkall på detta.

Däremot finns det säkert möjligheter, jag upprepar

det, att inom de ramarna förbättra effektiviteten i

EKN, och även i Exportrådet och Invest in Sweden.

Jag mottar gärna konstruktiva förslag på hur man

kan förbättra situationen här i olika avseenden.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m): Svar på interpellation 1993/94:72 om det statliga exportstödet (1994-01-20) — PRESS0