Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Mineralpolitik

Ulf Berg (M), 2016-04-20 (riksmöte 2015/16).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2015/16:NU14 Mineralpolitik

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 1, som är en alliansreservation, och till den moderata reservation 4. I övrigt står vi bakom betänkandet.

Innan vi går under jord i mineralpolitiken vill jag fundera lite över hur det ser ut internationellt. Det är Moderaternas uppfattning att gruvverksamhet är otroligt viktig och att den inte bara handlar om just de kvadratmeter som berörs. Vill vi ha bättre välfärd i hela världen behöver vi metaller.

I morse gick jag runt Riddarfjärden, som brukligt är. Det räcker med att titta sig omkring där. Där finns järnväg, tåg, broar och brunnslock. Ja, det finns hur mycket som helst som vi behöver metaller till. Då måste vi lyfta blicken och inse att vi som gruvland inte bara kan ordna jobb utan också vara med, få exportintäkter och bidra till den ökade välfärden. Detta måste vara utgångspunkten när vi diskuterar mineralpolitik. Många gånger kommer vår diskussion att handla om några få kvadratmeter.

När man ser på detta nationellt kan man börja med att se på vad den nuvarande regeringen sa när den trädde till. Då hade man kommit överens med Miljöpartiet. Man sa: Miljökraven vid prospektering och provborrning ska skärpas. Turistnäringens och andra lokala näringars intressen ska beaktas. En analys av framkomliga vägar ska göras inom Regeringskansliet.

Här pekar man på att det kan vara väldigt lokala delar som avgör om jag får starta en gruva eller inte. Man har sett bilder på en del. För att få tillstånd har man flyttat en torrfura till ett område i närheten för att kompensera. Ja, det är väldigt käckt och gulligt, kan jag tycka. Vi måste lyfta blicken och se att den här frågan är betydligt större än så.

För övrigt: Om ni tror att det finns få torrfuror och vindfällen kan ni få följa med ut i skogen någon gång, så ska jag visa att det finns gott om det.

Det är viktigt att vi lägger den här frågan på rätt nivå. Då blir man lite orolig över regeringens syn på frågan.

Det är naturligtvis otroligt jobbskapande. Vi kan bege oss till Kiruna. Vi ser där att det i dag är en otroligt välmående kommun, som till och med, tydligen, är bidragsgivare i skatteutjämningssystemet. När S vill slå mot de moderatledda Stockholmskommunerna åker Kiruna med av bara farten, för att det är höga löner och att det är välbeställt.

Det är klart att det är gruvan som har bidragit, och all kringverksamhet. Vi som har några år på nacken kommer ihåg uppvaktningar från just Kiruna. Det var eländes elände, och man behövde bidrag och hjälp. I dag är det, som jag uppfattar det, en stolt kommun som klarar sig själv, mycket tack vare att vi har en gruvdrift.

Vi kan bege oss lite söderut, till Pajala. Vi vet alla hur det gick där. Låt oss då påminnas om att det fanns partier som tyckte att vi minsann skulle höja gruvskatten ordentligt här, för nu tjänade man pengar. Ja, jag ska vara ödmjuk och säga att vi har gjort samma sak med kärnkraften och effektskatten bara för att det är tillfälligt goda tider. I dag ser det helt annorlunda ut även i den frågan.

Jag tycker att det är viktigt att gruvnäringen får långsiktiga spelregler och att man inte, bara för att den gör någon vinst några år, tycker att man ska se till att skatta den ordentligt, för det kommer att slå tillbaka mot vår möjlighet att vara en stor gruvnation. Har vi nu fått mineraler och liknande ska vi naturligtvis ta vara på det.

När det gäller Bjuv funderar ministern över varför företaget ska flytta. Låt oss se till att föra en politik på gruvsidan så att vi slipper onödiga nedläggningar och, allra helst, så att vi kan få fler gruvor att öppna igen.

Vi kan se hur svårt det är. Dannemora var igång och fick lägga ned när järnmalmspriserna sjönk. Jag kommer från ett län, Dalarna, där man har diskuterat flera gruvprojekt i Ludvika och Grängesberg. Jag är i dag otroligt pessimistisk till att de verkligen kommer i drift igen, vilket hade varit otroligt värdefullt för sysselsättningen i Bergslagen. Men låt oss hoppas att jag har fel och att de miljarder som behövs för att investera i gruvnäringen verkligen kommer till gruvnäringen. Då påminner jag än en gång om att jag tror att det är väldigt viktigt att det i mineralpolitiken är långsiktiga spelregler och att det blir betydligt enklare att få sina tillstånd.

I dag tar det ungefär sju till åtta år att få tillstånd att starta en gruva. Jag kanske inte tänker åka till Mexiko och ta det som ett exempel, men det tar två år, enligt gruvindustrin. Då menar man på att det också är rättssäkert. Men vi kan säga så här: Låt oss försöka halvera det till tre fyra år, säg fyra år. Då är det en väsentlig skillnad. Och jag är ganska säker på att vi kan göra det mycket rättssäkert.

Om man ser på metallpriser ser man att det är ganska långa vågrörelser. Då måste vi se till helheten. Det är bara att konstatera att det behövs väldigt stora resurser för att utveckla gruvnäringen. Åter kan vi besöka Dalarna och Garpenberg, där Boliden har en gruva där man alldeles nyligen har investerat mångmiljardbelopp. Det är tack vare att det är ett företag som har de resurserna. Då förstår vi alla vilket otroligt problem det är att starta för nya, för det behövs otroligt stora pengar.

Herr talman! Det här är ett motionsbetänkande. Men jag hoppas att vi tillsammans kan försöka se till att vi underlättar för gruvnäringen, så att man kan få en kortare handläggningstid för att få sina tillstånd. Jag hoppas också att vi tar höjd när vi diskuterar de här frågorna och inser att det är väldigt viktigt att vi kan vara det kanske största gruvlandet i EU och också vara med och bidra till att det blir en ökad välfärd runt om i världen samtidigt som vi får exportintäkter, som i sin tur ofta skapar sysselsättning där det inte är så stora tätorter.

Jag ska avslutningsvis, herr talman, säga några ord om våra reservationer. Vår alliansreservation pekar på den gamla uppgörelse som alliansregeringen hade om en strategi. Vi tycker från Alliansens sida att det är oerhört viktigt att vi fortsätter att utveckla den och ser till att vi har långsiktiga och bra spelregler som gör att det här kan bli en bra näring. Jag säger inte att vi ska ta bort miljöprövning och sådant, men jag tycker samtidigt att det måste vara på vettiga nivåer. Det är sådant som jag tycker är viktigt att klargöra i en strategi.

När det gäller den moderata reservationen pekar vi bland annat på de problem som finns för markägare i samband med konkurs. Även bergmästaren har haft funderingar på hur man ska tolka det. Från moderat sida tycker vi att det måste klargöras hur man ligger till i samband med konkurser. Tyvärr har vi väl inte sett den sista konkursen i gruvnäringen, i och med att det krävs stora muskler för att starta. Och vi vet hur världsmarknadspriser på metaller kan skifta.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Warborn (M).

Debatten

Hämtad sida: 38

38 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Ulf Berg (M): Mineralpolitik (2016-04-20) — PRESS0