Herr talman! Jag har inte några problem med att man gör kravprofiler. Jag tycker att det är bra. Men det var inte det som ni lovade. Ni lovade att ni skulle ha en annonsering. Ni lovade öppenhet när det gäller vem som ansöker. Till och med när man lyssnade som mest till era företrädare sades det att man kanske skulle ha något slags utfrågningsförfarande i riksdagen för dem som ska bli chefer. Det har ni lagt åt sidan för länge sedan. Det förstod ni hur det skulle sluta, så det ville ni inte. Vad jag förstår driver ni inte detta vidare. Men det var den typen av krav som ni lovade i er retorik. Sedan infinner sig väl, som jag sade, eftertankens kranka blekhet att detta nog inte var så väldigt enkelt.
Det intryck som ändå dröjer sig kvar är att tjänster ska annonseras ut, utom just de tjänster som ska gå till moderater.
Det finns också en annan omständighet som vi i KU ska granska lite längre fram i vår. Det gäller det förhållandet att Regeringskansliet nu börjar lägga ut rekryteringsuppdrag på privata konsulter och att det i dessa avtal förefaller att finnas klausuler där man säger att det ska råda sekretess. Vi ska granska om det är korrekt att göra så. Men det är ett sätt för Regeringskansliet, vad jag förstår, att i sin rekrytering å ena sidan tala om öppenhet, men å andra sidan anlita konsulter för att man ändå ska kunna hemlighålla vem som ska komma i fråga för olika tjänster. Det är egentligen en ganska knepig utveckling. Men jag vill återigen säga att det är eftertankens kranka blekhet. Om man ska ha den mest lämpade personen till ett myndighetsjobb kanske man inte alltid ska ha maximal öppenhet och maximal offentlighet. Det är inte säkert att den som är den mest lämpade för ett jobb anmäler sig eftersom det kan ställa till problem på den arbetsplats som han eller hon är på. Det förstår man om man tänker efter lite grann.
Men diskrepansen mellan vad ni sade då och vad ni gör nu är avgrundsdjup.