Herr talman! Låt mig inledningsvis yrka bifall på
SkU:s hemställan i betänkande nr 7 samt avslag på de
reservationer som fogats till betänkandet.
Sedan en tid tillbaka pågår inom Regeringskansli-
et en översyn av energibeskattningens framtida ut-
formning. Till grund för denna ligger riksdagens
beslut om energipolitikens inriktning, betänkanden
som avlämnats av Skatteväxlingskommittén och
Alternativbränsleutredningen samt EU-
kommissionens förslag till direktiv på området.
Man har också inom Regeringskansliet länge ar-
betat med att finna en lösning när det gäller råtallol-
jan, dvs. att man får en spärr mot eldning av den-
samma. Skatteutskottet har även uttalat att någon
form av spärr mot eldning av råtallolja måste tillska-
pas. Nu föreslås en beskattning av densamma när den
används för uppvärmning.
Råtallolja är en biprodukt vid framställning av
pappersmassa. Den är en värdefull råvara i kemisk
industri, där man producerar produkter som utgör
bindemedel i målarfärg, lim, tryckfärger, vägmarke-
ringsfärger och såpa. Men man vet också i dag att
råtalloljan kan vidareförädlas så att den kan användas
inom livsmedelsbranschen och läkemedelsindustrin.
Råtalloljan kan även användas som bränsle, och
den ersätter då främst eldningsolja. Eftersom det inte
tas ut någon skatt på biobränsle - dit råtalloljan räk-
nas - har det blivit ekonomiskt fördelaktigt att bränna
den. Detta har lett till att priserna på råtallolja har
drivits upp, vilket drabbat den kemiska förädlingsin-
dustrin som använder råtallolja som råvara.
I skattelagstiftningen fanns tidigare en spärr mot
eldning av råtallolja genom att den kompensation -
den s.k. nioöringen - som värmeverken erhöll vid
leverans av bioeldad värme till industrin förutsatte att
råtalloljan inte användes i värmeverket. Syftet med
nioöringen var att ytterligare öka utrymmet för an-
vändningen av biobränsle i värmeverk. Sedan indust-
rin börjat lägga om sin egen värmeproduktion för att
få tillgång till nioöringen, ökade kostnaderna för
kompensationssystemet lavinartat. Riksdagen avskaf-
fade därför nioöringen och därmed också råtallol-
jespärren den 1 september 1996.
Sedan dess har det som sagt pågått ett arbete för
att hitta en lösning på denna fråga, dvs. att man får en
spärr mot eldning av råtallolja och utifrån detta så har
regeringen nu föreslagit att energiskatt införs på rå-
tallolja som används för uppvärmning.
Från utskottsmajoriteten anser vi att det är viktigt
att en råvara som råtallolja kan vidareförädlas i flera
steg, i stället för att den används som bränsle. Det är
ju vidareförädling som vi eftersträvar för att öka till-
växten, för att få ett högt teknikkunnande och fler
arbetstillfällen i vårt land. Det är också viktigt att
energi- och koldioxidbeskattningen har en utformning
som ger goda förutsättningar för den svenska indust-
rin att konkurrera internationellt och som säkrar lön-
samheten för investeringar i varuproduktionen i Sve-
rige.
Utifrån detta, herr talman, tillstyrker vi förslaget.
Jag fick några frågor från moderaternas företräda-
re Marietta de Pourbaix-Lundin. Hon ansåg att det
förslag som vi lagt fram är den sämsta lösningen,
eftersom det innebär en ny skatt. Det förstår jag att
moderaterna tycker. Ni vill ju lösa alla problem med
att sänka skatterna. Men vi har nu tittat på detta och
anser att det är den bästa lösningen.
Råtalloljan används i kemiska produkter, bl.a. i
fabriken i Sandarne där man enbart har den produk-
ten. Skogs- och massaindustrin däremot har möjlig-
heter att hitta andra tekniska lösningar. Därför har vi
prioriterat detta att man kan använda den inom den
kemiska industrin och vidareförädla den.
Moderaternas företrädare menade att det var en
dålig konsekvensanalys och att tidigare talare hade
sagt att man skall avvakta, för av tradition avvaktar vi
utredningar och översyner. Det gör vi, men ibland
finns det tillfällen då man måste ta itu med en fråga
snabbare. Vi har ansett att det här är ett sådant tillfäl-
le.
Jag skulle vilja ställa några frågor till moderater-
nas företrädare. Hon sade i sitt anförande att man vill
ha en långsiktig lösning. Vilken långsiktig lösning
eftersträvar ni? Sedan sade hon att vi i stället skulle
ha någon annan kompensation, medan vi väntar på
den långsiktiga lösningen. Då vill jag fråga: Hur skall
den kompensationen utformas?
Jag vill upprepa den fråga som Miljöpartiets före-
trädare ställde. Ni förespråkar en sänkning av koldi-
oxidskatten. Vad blir miljökonsekvenserna av den
sänkningen?