Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret.
Det är bra att socialstyrelsen i början av nästa år går
ut med ny information till kommunerna för att
förbättra deras handläggning i ärenden som rör
vräkningar.
Det är också av betydelse att vi under nästa år kan
få en skuldsaneringslag, men värdet av de här två
åtgärderna beror givetvis på innehållet i
anvisningarna och i lagstiftningsförslaget. Jag
undrar om socialministern kan kommentera det
här.
Dess värre måste jag säga att det som
socialministern i övrigt framför knappast är av den
betydelse att den fortgående ökningen av antalet
vräkningshot, beslutade vräkningar och verkställda
vräkningar kommer att minska.
Vi har redan hört uppgifter om hur tendensen är för
närvarande. I år kan man alltså räkna med 8 000
verkställda vräkningar. Stockholms län står för
ungefär en fjärdedel av vräkningarna i hela landet.
Vad gäller registrerade vräkningar, räknar man
med så mycket som 21 500 vräkningar för hela
landet 1993. Det motsvarar en dryg fördubbling,
jämfört med utfallet år 1992.
I en nyligen presenterad forskningsrapport Vräka i
laga ordning, vilken jag utgår från att
socialministern väl känner till, konstateras det att
förändringen i hyreslagen före den 1 juli i år
kommer att få mycket liten betydelse för antalet
vräkningar. Det beror på det som jag tidigare
framhållit, nämligen att regeringens lagförslag var
alldeles för begränsat i förhållande till
Hyreslagsutredningen. Jag var själv ledamot i den
här utredningen, och jag beklagar mycket att
förslagen inte genomfördes fullt ut. Det finns
anledning för regeringen att efter en viss tid
återkomma med förslag till en förbättrad
lagstiftning. Det vore av intresse att höra
socialministerns kommentar till det.
De ekonomiska faktorerna är viktigast, då
hyreshöjningarna av allt att döma har den största
betydelsen. Att få till stånd en dämpning eller i
bästa fall en sänkning av hyrorna skulle
otvivelaktigt få en god effekt.
Många hushålls vräks i onödan, därför att man inte
fått tillräcklig hjälp att reda ut sina ekonomiska
bekymmer. Vräkningarna borde fungera som en
larmsignal om växande klyftor och utslagning i
samhället.
Förutom en kontinuerlig analys av bakomliggande
orsaker krävs nu konkreta och snabba åtgärder.
I den forskningsrapport som jag nämnde har
förslaget om ett inrättande av en vräkningsakut,
som också nämnts här i dag, lagts fram. Men det
finns också några andra förslag som forskarna
kommer med, exempelvis lagstadgad skyldighet för
värden att avisera hyran om ändrade
betalningsrutiner, ändring av hyreslagen så att
hyresrätten inte förverkas, om det som ligger
hyresgästen till last är av liten betydelse, rätt till
retroaktivt bostadsbidrag vid hyresskuld och ökade
resurser till Socialtjänsten och Konsumentverket
för ekonomisk rådgivning till hushållen. Slutligen
föreslås det att Socialtjänsten i ökad utsträckning
uppmärksammar de kvinnor som riskerar att
vräkas, eftersom mycket tyder på att kvinnor
drabbas särskilt hårt.
Hur ställer sig socialministern till de här framlagda
förslagen?
Det är angeläget att socialministern engagerar sig
ytterligare i det växande problemet. De två
justitieministrarna har gjort olycksaliga inhopp på
detta område. Ingen av dem har någon större
förståelse för problemens sociala sidor. Det är
mycket viktigt att socialministern arbetar mer
intensivt för att rejält minska antalet vräkningar.