Fru talman! Jag tänker inte göra som Widar An-
dersson och använda tiden till att hålla ett nytt nej-
anförande. Jag uppfattade Widar Anderssons anföran-
de som ett inslag i den nu avslutade debatten om ja
eller nej. Nu har folket gjort sitt val, och nu kommer
nya stora frågor som vi måste ta itu med.
En av de stora frågorna är narkotikafrågan. Det
tror jag att vi är överens om, både vi som sett den som
ett skäl att säga nej och ni som har tyckt att det kanske
är ett mindre problem i den situation vi har.
Jag tycker att den här frågan är otroligt viktig för
framför allt våra barn och ungdomar. Finansministern
berör mycket litet de risker som finns med öppnare
gränser. Han berör också mycket litet den narkotika-
bekämpning som vi haft i Sverige, och som väldigt
mycket byggt på att man egentligen skrämt ungdomar
för att ta med sig narkotika. Man har kontinuerligt
kunnat göra stickprovskontroller vid gränserna. Män-
niskor har hela tiden kunnat passera förbi tullen och
bli inplockade.
Med det nya EU-systemet kan man fortsätta att
göra stickprovskontroller - så uppfattade i varje fall
jag saken när jag läste utredningen - men då under
förutsättning att man har skäligen misstanke om att
det finns någon som man inte kan ringa in och säga att
det är den personen. Då får man göra kontroller av
samtliga som kommer med en färja eller ett flyg.
Det är en ganska stor skillnad mellan detta och
nuvarande kontrollsituation när det gäller narkotikan.
Det tyckte jag att finansministern inte berörde. Jag
skulle gärna vilja få ett förtydligande i den här frågan
utifrån vad utredningen har sagt om den inre gräns-
kontrollen. Den kommer att se mycket annorlunda ut i
förhållande till tidigare, då det har funnits en yttre
gräns mot EU-länderna. Vi vet av rapporter från EU-
länderna att narkotikaproblemet har ökat, inte mins-
kat, med de öppna gränserna.
Jag är väldigt intresserad av att få veta vad dessa
kompensatoriska åtgärder kommer att innebära. Fi-
nansministerns svar innebär ungefärligen: Vi tänker i
varje fall inte att vidta några större förändringar nästa
vecka. Det förväntar vi oss kanske inte. Samtidigt har
man hört från tullen att 500-700 personer skall bort
när organisationen skall krympa organisationen.
Det kanske man i och för sig kan göra utan att
minska kontrollen. Men det går inte att utan att det
strider som EU:s regelverk ha kvar den kontroll vi har
i dag. Det vet vi. Jag skulle vilja få det förklarat litet
mer tydligt. Hur skall vi klara bekämpningen av nar-
kotikan med öppna gränser?